Jag såg rätt snabbt att strömkontakten inuti datorn var i smådelar,så det har tagit mig en vecka på (få) tider att skruva isär den.
Har nu lött dit kabeln,medan bilderna här laddades upp,ska försöka skruva ihop skiten nu )
Peters liv & leverne,igen
lördag 31 december 2011
laptop
Jag fick syrrans laptop som jag skulle kolla vad som var fel,eftersom Simon & Jessica lånade den men fick ej igång den.
Jag såg rätt snabbt att strömkontakten inuti datorn var i smådelar,så det har tagit mig en vecka på (få) tider att skruva isär den.
Ska försöka löda fast laddkabeln direkt på kretskortet,lite riskabelt,men ända chansen.
Har nu lött dit kabeln,medan bilderna här laddades upp,ska försöka skruva ihop skiten nu )
Jag såg rätt snabbt att strömkontakten inuti datorn var i smådelar,så det har tagit mig en vecka på (få) tider att skruva isär den.
Har nu lött dit kabeln,medan bilderna här laddades upp,ska försöka skruva ihop skiten nu )
Veckans Retro.
Nyår är en traditionell högtid som firas vid starten på det nya året.
I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar, och firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.
Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret.
Nyåret kan ha bakgrund i årets rytm, till exempel vårdagjämningen 20–21 mars, fester som välkomnar våren eller ha en rent religiös anknytning.
Nyår i Sverige
Nyår firas i svensk kultur natten mellan nyårsafton 31 december och nyårsdagen 1 januari och tolvslaget betraktas som övergången från det gamla året till det nya.
Medan julen är en högtid som firas med familjen är det vanligt att man på nyårsafton har en nyårsfest eller middag tillsammans med sina vänner.
Denna fest eller middag ska gärna vara lite exklusivare än vanligt och man är ofta finklädd.
Till middagen äter man gärna hummer.
Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna.
Det är också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget.
Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser tittar man gärna på någon för alla synlig klocka; i Stockholm är till exempel klockan på Katarinahissen i blickfånget) och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år!", öppnar champagnen och skålar.
Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget.
När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket brukar ta 10–15 minuter brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar.
En annan tradition är nyårspussen; i samband med tolvslaget pussar man de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år.
Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte.
Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (till exempel börja träna eller att börja lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis sluta röka).
Fyrverkerier
Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsafton.
Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (till exempel nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inget tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning.
Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier; ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsföreskrifter ignoreras.
Varje år är det ca 300 personer som uppsöker akuten pga skador av fyrverkerier.
Fyrverkerier som går fel kan också orsaka eldsvådor, och det är inte ovanligt att brandkåren får rycka ut precis efter tolvslaget.
I Tyskland kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, 'Sylvesterfyrverkeri'.
Nyårstraditioner i svenska medier
Strax före tolvslaget reciteras delar av Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895.
Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den televiserats av SVT.
Recitatörer har bland andra varit Anders de Wahl, Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö.
Andra TV-program förknippade med nyår är Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen 1 januari (numera på TV3) och en nyårskonsert, framförd av Wienerfilharmonikerna.
Tidigare sände SVT under många år backhoppning från Garmisch-Partenkirchen.
Historik i Sverige
Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet.
Det var redan då sed att avge nyårslöfte.
Detta kunde ske på två sätt.
Det ena var att tömma bragebägare, det andra var att svära vid en galts borst.
I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar, och firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.
Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret.
Nyåret kan ha bakgrund i årets rytm, till exempel vårdagjämningen 20–21 mars, fester som välkomnar våren eller ha en rent religiös anknytning.
Nyår i Sverige
Nyår firas i svensk kultur natten mellan nyårsafton 31 december och nyårsdagen 1 januari och tolvslaget betraktas som övergången från det gamla året till det nya.
Medan julen är en högtid som firas med familjen är det vanligt att man på nyårsafton har en nyårsfest eller middag tillsammans med sina vänner.
Denna fest eller middag ska gärna vara lite exklusivare än vanligt och man är ofta finklädd.
Till middagen äter man gärna hummer.
Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna.
Det är också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget.
Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser tittar man gärna på någon för alla synlig klocka; i Stockholm är till exempel klockan på Katarinahissen i blickfånget) och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år!", öppnar champagnen och skålar.
Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget.
När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket brukar ta 10–15 minuter brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar.
En annan tradition är nyårspussen; i samband med tolvslaget pussar man de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år.
Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte.
Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (till exempel börja träna eller att börja lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis sluta röka).
Fyrverkerier
Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsafton.
Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (till exempel nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inget tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning.
Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier; ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsföreskrifter ignoreras.
Varje år är det ca 300 personer som uppsöker akuten pga skador av fyrverkerier.
Fyrverkerier som går fel kan också orsaka eldsvådor, och det är inte ovanligt att brandkåren får rycka ut precis efter tolvslaget.
I Tyskland kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, 'Sylvesterfyrverkeri'.
Nyårstraditioner i svenska medier
Strax före tolvslaget reciteras delar av Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895.
Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den televiserats av SVT.
Recitatörer har bland andra varit Anders de Wahl, Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö.
Andra TV-program förknippade med nyår är Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen 1 januari (numera på TV3) och en nyårskonsert, framförd av Wienerfilharmonikerna.
Tidigare sände SVT under många år backhoppning från Garmisch-Partenkirchen.
Historik i Sverige
Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet.
Det var redan då sed att avge nyårslöfte.
Detta kunde ske på två sätt.
Det ena var att tömma bragebägare, det andra var att svära vid en galts borst.
Gott Nytt År På Er Alla! )
fredag 30 december 2011
Waterloo
Ska upp på Abba på Måndag & Tisdag,var nått bråttom-jobb med nått,vet inte vad.
Lillan var på BVC häromdan,hon hade inte inte växt eller gått upp i vikt alls på en månad,så dom sa till att ha i grädde & smör i maten..hallå, hög fetthalt eller vaddå!! Blä!
Hittade en grym musikvideo,med klipp från massor av gamla & nya videos,var väldigt många man kände igen :)
Djs from mars - Insane
Lillan var på BVC häromdan,hon hade inte inte växt eller gått upp i vikt alls på en månad,så dom sa till att ha i grädde & smör i maten..hallå, hög fetthalt eller vaddå!! Blä!
Hittade en grym musikvideo,med klipp från massor av gamla & nya videos,var väldigt många man kände igen :)
Djs from mars - Insane
tisdag 27 december 2011
Annandan Jul
Vi åkte härifrån kl 10 för att handla på Torp.
Vi lämnade julklappar till Alice,hon blev glad )
Sen handla vi,var massor med folk där.
Totalt var vi ute i 6 timmar.
Sen slutade diskmaskinen att funka..suck..
Men idag har vi fått en ny )
Vi lämnade julklappar till Alice,hon blev glad )
Sen handla vi,var massor med folk där.
Totalt var vi ute i 6 timmar.
Sen slutade diskmaskinen att funka..suck..
Men idag har vi fått en ny )
måndag 26 december 2011
Juldagen
Om ni funderar på att åka till Svinesund & Nordby på Juldagen,så är allt stängt,precis allt!
Bara så ni vet...
Bara så ni vet...
söndag 25 december 2011
Julafton
Vi var i Munkedal hos mina päron,men vi skulle vara där väldigt tidigt,så det blev väldigt stressigt på morgonen.
Idag kom Charlys föräldrar på besök,& självklart glömde vi en present till dom i Munkedal,så vi fick åka & hämta den idag..sen såg vi 2 paket låg kvar här som Alice skulle haft..Suck..inge bra med jul.
Här kommer iaf lite bilder.
Idag kom Charlys föräldrar på besök,& självklart glömde vi en present till dom i Munkedal,så vi fick åka & hämta den idag..sen såg vi 2 paket låg kvar här som Alice skulle haft..Suck..inge bra med jul.
Här kommer iaf lite bilder.
En julgran.
Henke kom på bild.
Jessica med )
Lillan äter på en dinosaurie,standard på julbordet )
Henke,en apa,Jasmine & Alice )
Lillan igen )
Jasmine,en apa & lillan lägger pussel
och igen..
Alice )
Alice,Stina & lillan har gruppkram )
En nakenfis )
och igen..
Lillan & en docka.
En nakenfis & Charly )
plus en docka )
lördag 24 december 2011
Veckans Retro.
Jul är en högtid med mycket gamla anor som firas i slutet av december.
Julen har genom historien firats av olika orsaker och därtill förknippats med olika seder.
I en västerländsk, kristen kontext firas julen till minne av Jesu födelse.
Julhögtiden är en blandning av religiösa och sekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i världen, och många firar idag jul med färre, eller inga religiösa inslag.
Den officiella svenska julhögtiden börjar den 24 december (julaftonen, aftonen före juldagen) och avslutas den 13 januari (Tjugondag Knut) då "julen dansas ut", även om det på senare tid blivit allt fler som inleder firandet tidigare och betraktar det som avslutat i och med den sista lediga dagen 6 januari (trettondagen).
Kristen anpassning
Jul kallas på nordiska språk samt finska och estniska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse den 25 december (ett datum som saknar grund i evangelierna, men som valdes av romarna på 300-talet, i samband med kampen mot hedendomen).
Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får.
Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober och början på november.
Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd.
Liberius fastställde datum för juldagen till den 25 december år 354.
Enligt en gammal tolkning av 1 Mos. skapades världen vid vårdagjämningen.
Den 25 mars betraktades alltså som Marie bebådelsedag och Kristi födelse beräknades till nio månader därefter, 25 december.
Firandet av Jesu födelse ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.
Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades genom att midvinter redan var en högtid.
Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesu födelse. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.
Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag.
Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen.
Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.
Eftersom den kristna julens första helgdag är den 25 december, inleds helgen klockan 18 kvällen innan, därav namnet julafton.
Julgran
Julgranen är en tradition som tog sin början i Tyskland på 1500-talet.
Under 1600- och 1700-talet försågs granen med ljus.
När granen kläs är olika i olika länder.
Exempelvis sker detta i England i början av december.
Att klä granen innebär att man dekorerar den.
Dekorationerna varierar från plats till plats och färgas ofta också av familjens egen tradition.
I de flesta granar sätts dock ljus, förr stearinljus, numera vanligen elektriska.
Färgade glas- eller plastkulor är vanliga.
Julen har genom historien firats av olika orsaker och därtill förknippats med olika seder.
I en västerländsk, kristen kontext firas julen till minne av Jesu födelse.
Julhögtiden är en blandning av religiösa och sekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i världen, och många firar idag jul med färre, eller inga religiösa inslag.
Den officiella svenska julhögtiden börjar den 24 december (julaftonen, aftonen före juldagen) och avslutas den 13 januari (Tjugondag Knut) då "julen dansas ut", även om det på senare tid blivit allt fler som inleder firandet tidigare och betraktar det som avslutat i och med den sista lediga dagen 6 januari (trettondagen).
Kristen anpassning
Jul kallas på nordiska språk samt finska och estniska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse den 25 december (ett datum som saknar grund i evangelierna, men som valdes av romarna på 300-talet, i samband med kampen mot hedendomen).
Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får.
Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober och början på november.
Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd.
Liberius fastställde datum för juldagen till den 25 december år 354.
Enligt en gammal tolkning av 1 Mos. skapades världen vid vårdagjämningen.
Den 25 mars betraktades alltså som Marie bebådelsedag och Kristi födelse beräknades till nio månader därefter, 25 december.
Firandet av Jesu födelse ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.
Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades genom att midvinter redan var en högtid.
Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesu födelse. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.
Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag.
Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen.
Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.
Eftersom den kristna julens första helgdag är den 25 december, inleds helgen klockan 18 kvällen innan, därav namnet julafton.
Julgran
Julgranen är en tradition som tog sin början i Tyskland på 1500-talet.
Under 1600- och 1700-talet försågs granen med ljus.
När granen kläs är olika i olika länder.
Exempelvis sker detta i England i början av december.
Att klä granen innebär att man dekorerar den.
Dekorationerna varierar från plats till plats och färgas ofta också av familjens egen tradition.
I de flesta granar sätts dock ljus, förr stearinljus, numera vanligen elektriska.
Färgade glas- eller plastkulor är vanliga.
fredag 23 december 2011
Fredag.
Nej,containern kom inte kl 9,utan kl 10..tömde den & slutade halv 1,åkte hem & sen kom barnvakten & hämtade lillan,så vi gick in & sov i sängen här )
Men snart får vi väl tyvärr hämta tillbaka henne innan hon somnar för kvällen,för då blir det inte bra i natt..
Men snart får vi väl tyvärr hämta tillbaka henne innan hon somnar för kvällen,för då blir det inte bra i natt..
torsdag 22 december 2011
Torsdag.
Har inte hänt så mycket här under veckan.
Carporten är snart färdig )
Imornn ska jag till Klas/Martin igen & tömma en container,hoppas att den kommer i tid denna gången iaf..
Carporten är snart färdig )
Imornn ska jag till Klas/Martin igen & tömma en container,hoppas att den kommer i tid denna gången iaf..
lördag 17 december 2011
Veckans Retro.
Bullen var ett ungdomsprogram som sändes i SVT under perioden 25 oktober 1987-17 april 2000.
Bullen tog upp frågor som berörde ungdomar ur ett ungdomsperspektiv och diskuterade känsliga ämnen som relationer, kärlek, onani, homosexualitet och allvarligare ämnen som incest.
Historia
När Bullen startade 1987 leddes det av Martin Timell och Cissi Elwin.
Efter dem har Anders Lundin, Katti Hoflin, Rickard Olsson, Minoo Bigner, Paula McManus, Calle Marthin och Nadia El-Garda med flera lett programmet.
År 1990 mottog Bullen Aftonbladets TV-pris i kategorin bästa program.
År 1996 tilldelades det RFSU-priset.
År 1999 blev programmet anmält till justitiekanslern på grund av att programmet gav ingående råd om onani och onanitekniker till ungdomar.
År 2000 lades programmet ned trots protester.
Det var tätt mellan programledarbytena och redaktionen hade svårt att hålla uppe samma kvalitet.
Det sista avsnittet av Bullen, Bullen: Grand Final sändes 17 april 2000.
I studion medverkare alla gamla programledare, samt Robyn som berättade om att hon vuxit upp med Bullen.
Bullen ersattes under år 2000 av en mängd olika kortare ungdomsprogram, däribland Vera.
Återkommande inslag
Det klassiska inslaget i programmet Bullen var brevfilmen – en par minuter lång film, som dramatiserade ett brev som Bullenredaktionen mottagit.
Efter filmen fick en panel bestående av ungdomar argumentera för hur brevskrivaren bäst skulle lösa sitt problem. Brevfilmerna föregicks alltid av frasen "Som vanligt är det inte personen i filmen som har skrivit brevet".
Många amatörskådespelare debuterade i brevfilmerna.
Ett annat inslag i Bullen var serien Klassliv, som var en miniserie inuti programmet.
I varje program visades ett avsnitt av serien.
Den handlade om en grupp niondeklassare och deras liv på en vanlig svensk skola.
Skådespelare och artister som Kim Sulocki, Frida Hallgren och Clarissa Krabbe sågs här för första gången av en större publik.
Bullen tog upp frågor som berörde ungdomar ur ett ungdomsperspektiv och diskuterade känsliga ämnen som relationer, kärlek, onani, homosexualitet och allvarligare ämnen som incest.
Historia
När Bullen startade 1987 leddes det av Martin Timell och Cissi Elwin.
Efter dem har Anders Lundin, Katti Hoflin, Rickard Olsson, Minoo Bigner, Paula McManus, Calle Marthin och Nadia El-Garda med flera lett programmet.
År 1990 mottog Bullen Aftonbladets TV-pris i kategorin bästa program.
År 1996 tilldelades det RFSU-priset.
År 1999 blev programmet anmält till justitiekanslern på grund av att programmet gav ingående råd om onani och onanitekniker till ungdomar.
År 2000 lades programmet ned trots protester.
Det var tätt mellan programledarbytena och redaktionen hade svårt att hålla uppe samma kvalitet.
Det sista avsnittet av Bullen, Bullen: Grand Final sändes 17 april 2000.
I studion medverkare alla gamla programledare, samt Robyn som berättade om att hon vuxit upp med Bullen.
Bullen ersattes under år 2000 av en mängd olika kortare ungdomsprogram, däribland Vera.
Återkommande inslag
Det klassiska inslaget i programmet Bullen var brevfilmen – en par minuter lång film, som dramatiserade ett brev som Bullenredaktionen mottagit.
Efter filmen fick en panel bestående av ungdomar argumentera för hur brevskrivaren bäst skulle lösa sitt problem. Brevfilmerna föregicks alltid av frasen "Som vanligt är det inte personen i filmen som har skrivit brevet".
Många amatörskådespelare debuterade i brevfilmerna.
Ett annat inslag i Bullen var serien Klassliv, som var en miniserie inuti programmet.
I varje program visades ett avsnitt av serien.
Den handlade om en grupp niondeklassare och deras liv på en vanlig svensk skola.
Skådespelare och artister som Kim Sulocki, Frida Hallgren och Clarissa Krabbe sågs här för första gången av en större publik.
fredag 16 december 2011
Fredag.
Mitt jobb idag bestod av att kl 7 köra ifrån jobbet i firmans Renault Megane,en bil med nyckelkort & alkolås, & köra till Trollhättan för att hämta upp nån chef, & köra tillbaka.
Sen gjorde jag inget alls,satt på en stol hela dagen,tills efter lunch så skulle jag köra tillbaka denne chefen..
Resten av dagen bestod av ingenting det heller..
Kul inslag om bilstereo )
http://svtplay.se/v/2570921/kan_ha_basta_bilstereon
Sen gjorde jag inget alls,satt på en stol hela dagen,tills efter lunch så skulle jag köra tillbaka denne chefen..
Resten av dagen bestod av ingenting det heller..
Kul inslag om bilstereo )
http://svtplay.se/v/2570921/kan_ha_basta_bilstereon
tisdag 13 december 2011
måndag 12 december 2011
Måndag.
Började kl 9 idag,men containern hade inte kommit,så jag & en till åkte till tippen med ett lastbilsflak med papp & så,sen kom containern kl 11.
Det tog 2½ timme att tömma,& kategorisera olika modeller & storlekar på kartonger.
Men eftersom man bara skulle jobba få timmar på morgonen så hade jag inte med nån mat,så jag var ashungrig när jag slutade halv 2 idag..
Hela dan utan mat..(
Det tog 2½ timme att tömma,& kategorisera olika modeller & storlekar på kartonger.
Men eftersom man bara skulle jobba få timmar på morgonen så hade jag inte med nån mat,så jag var ashungrig när jag slutade halv 2 idag..
Hela dan utan mat..(
söndag 11 december 2011
Lördag.
Började som vanligt,med en tur till Torp & handla.
Sen hem & äta & vila lite,sen på eftermiddagen till Ödeborg för att gå tomtestigen,typ tipspromenad med massa skumma tomtar överallt )
Sen åkte vi hem till en arbetskompis,dom som bodde här i huset innan,& hade trevligt i flera timmar,lillan käkade på en plastdinosaurie i flera timmar,& fick låna hem den med )
Alla stensov här sen när vi kom hem )
På måndag ska jag börja kl 9 på ett annat ställe tillfälligt,jag & några till ska tömma en 20 tons container med mattor,sen får vi sluta när vi är färdiga ) soft.
Sen hem & äta & vila lite,sen på eftermiddagen till Ödeborg för att gå tomtestigen,typ tipspromenad med massa skumma tomtar överallt )
Sen åkte vi hem till en arbetskompis,dom som bodde här i huset innan,& hade trevligt i flera timmar,lillan käkade på en plastdinosaurie i flera timmar,& fick låna hem den med )
Alla stensov här sen när vi kom hem )
På måndag ska jag börja kl 9 på ett annat ställe tillfälligt,jag & några till ska tömma en 20 tons container med mattor,sen får vi sluta när vi är färdiga ) soft.
lördag 10 december 2011
Veckans Retro.
Smurfarna
Smurfarna
Smurferna (fransk originaltitel: Les Schtroumpfs), senare kallade Smurfarna i vissa utgåvor, är en belgisk tecknad serie, och tillika namnet på de små ("tre äpplen höga") blå varelser som är seriens huvudfigurer.
Smurfarna skapades i slutet av 1950-talet av den belgiske serieskaparen Pierre "Peyo" Culliford, för äventyrsserien Johan & Pellevin, och 1959 hade de premiär som egen serie i samma tidning.
Efter Peyos död har framför allt Peyos son Thierry Culliford skrivit manus till serien.
Serien har även adapterats till ett par animerade långfilmer och 1981-1990 producerades Hanna-Barberas tv-serie Smurfarna, baserad på Peyos serie.
Ordet smurf
Ordet schtroumpf är påhittat enligt Peyo.
Han kom på ordet en gång då han åt lunch med en vän och bad honom att skicka saltet, men inte kom på vad salt hette utan använde ett nonsensord i stället ("passe-moi le schtroumpf").
Detta ord skulle senare översättas till över 30 olika språk.
På svenska blev ordet schtroumpf till stromf, vilket senare ändrades till smurf.
Det är ett lån från nederländska, det första språk som serien översattes till.
Smurfer eller Smurfar?
Plural av ordet smurf angavs på svenska ursprungligen som "smurfer" men kom under 1990-talet (under inflytande från TV-serier och spridningen av plastfigurer) att i stor utsträckning ersättas av "smurfar".
Det officiella svenska namnet på serien har varit "Smurferna" från starten, oavsett om det har varit Semic, Carlsen Comics, Skandinavisk Press eller Atlantic som har publicerat avsnitten.
Dock har böjningen "Smurfarna" med "a" varit spridd i folkmun och även använts för lansering av filmer och merchandise.
Till slut följde även den tecknade serien efter.
Sedan 1999 har de svenska utgåvorna av serien (fyra album och tre nummer av en serietidning från Egmont Serieförlaget) använt titeln "Smurfarna".
Bytet av officiell pluralform tilltalar inte alla, det har till och med kallats "vulgärt".
Bakgrund till handlingen
Smurfarna handlar om etthundra små blå tomteliknande varelser, de flesta identiskt lika och endast "tre äpplen höga".
De lever i en by i det fjärran Glömda Landet och har ett säreget språk som påminner om vårt eget, men där substantiv, verb och adjektiv ersätts med ord som "smurf", "smurfa" och "smurfig" enligt en avancerad grammatik som endast smurfarna själva förstår.
I de svenska serieöversättningarna får ordet smurf ofta omväxlande ändelser i stil med -er, -ar, -et, -en etc, motsvarande faktiska ordslut i de ord i svenska språket som smurf vid varje enskilt tillfälle motsvarar.
Sammansatta ord ersätts endast delvis av "smurf".
Var och en av smurfarna har ett eget hus.
Den smurfska arkitekturen hämtar uppenbarligen inspiration från svampars form och utseende.
De älskar hallonsaft och sarsaparill, och deras arbete består främst i att bygga på en bro över den stora smurf-floden som aldrig blir klar.
Den enda människan som bor i det Glömda Landet är alkemisten Gargamel.
Denne och hans katt Azrael är smurfarnas värsta antagonister.
Belgien
1954 hade Peyo börjat producera serien "Johan & Pirlouit" ("Johan och Pellevin" på svenska) för serietidningen Le Journal de Spirou.
Serien, som utspelade sig i det medeltida Europa, innehöll såväl resor till fjärran platser som inslag av fantasy.
Den 23 oktober 1958 började "Johan och Pellevin"-avsnittet La flûte à six schtroumpfs ("Den förtrollade flöjten" på svenska) publiceras.
Handlingen kretsade kring titelfigurernas jakt på en en magisk flöjt, under vilken de träffade på de små varelser som kallades schtroumpfs (smurfar).
De små figurerna blev omedelbart populära och redan det påföljande året hade det första avsnittet av deras egna serie premiär i Le Journal de Spirou.
1963 samlades de första avsnitten av smurfernas egen serie i ett album och därmed var albumutgivningen av serien igång.
Under hela Peyos levnad fortsatte dock serien att först publiceras i Le Journal de Spirou för att sedan samlas i album.
Då många av smurfserierna var relativt korta, samlades vanligen flera serier i varje album.
Vid sidan av de längre serierna publicerades även flera ensides skämtserier med smurferna i Le Journal de Spirou.
Efter Peyos död upphörde serien i Le Journal de Spirou, men andra serieskapare har fortsatt att producera nya avsnitt, såväl längre albumserier, som kortare episoder som publicerades i tidningar och specialutgåvor.
Sverige
Seriealbumen med smurferna har givits ut i två omgångar på svenska.
1972-1973 publicerade Semic Press fyra "Smurfalbum", varefter Coeckelberghs tog över utgivningen, och påbörjade ny numrering under titeln "Smurfernas äventyr" 1975.
Det påföljande året köptes Coeckelberghs upp av Carlsen/if (sedermera Carlsen Comics) som fortsatte Coeckelberghs utgivning och numrering.
De album som publicerades av Semic utkom sedermera även i Carlsens utgivning, med nya titlar och nya översättningar.
Av de album Peyo skapade har samtliga utom det sista blivit översatta till svenska.
Den svenska numreringen följer dock inte originalnumreringen.
Utöver albumpubliceringen figurerade Smurferna som biserie i serietidningen Fix & Foxi, under åren 1979-1981.
Två serietidningar med smurferna har getts ut; 1992-1993 gav Atlantic Förlag ut tidningen Smurferna, som totalt kom att omfatta fjorton nummer, och 2002-2003 utgav Egmont Serieförlaget tidningen Smurfarna.
Dessa publikationer innehåller huvudsakligen material från tiden efter Peyos bortgång.
Utöver detta har en handfull sentida album med Smurferna publicerats; 1999 gav Atlantic ut "Smurfarna - Smurfig jul" och 2002-2003 gav Egmont Serieförlaget ut tre obetitlade album.
Samtliga dessa publikationer blandar nyare material med repriser av kortare avsnitt som tidigare publicerades i Carlsen Comics albumserie.
Smurfarna
Smurferna (fransk originaltitel: Les Schtroumpfs), senare kallade Smurfarna i vissa utgåvor, är en belgisk tecknad serie, och tillika namnet på de små ("tre äpplen höga") blå varelser som är seriens huvudfigurer.
Smurfarna skapades i slutet av 1950-talet av den belgiske serieskaparen Pierre "Peyo" Culliford, för äventyrsserien Johan & Pellevin, och 1959 hade de premiär som egen serie i samma tidning.
Efter Peyos död har framför allt Peyos son Thierry Culliford skrivit manus till serien.
Serien har även adapterats till ett par animerade långfilmer och 1981-1990 producerades Hanna-Barberas tv-serie Smurfarna, baserad på Peyos serie.
Ordet smurf
Ordet schtroumpf är påhittat enligt Peyo.
Han kom på ordet en gång då han åt lunch med en vän och bad honom att skicka saltet, men inte kom på vad salt hette utan använde ett nonsensord i stället ("passe-moi le schtroumpf").
Detta ord skulle senare översättas till över 30 olika språk.
På svenska blev ordet schtroumpf till stromf, vilket senare ändrades till smurf.
Det är ett lån från nederländska, det första språk som serien översattes till.
Smurfer eller Smurfar?
Plural av ordet smurf angavs på svenska ursprungligen som "smurfer" men kom under 1990-talet (under inflytande från TV-serier och spridningen av plastfigurer) att i stor utsträckning ersättas av "smurfar".
Det officiella svenska namnet på serien har varit "Smurferna" från starten, oavsett om det har varit Semic, Carlsen Comics, Skandinavisk Press eller Atlantic som har publicerat avsnitten.
Dock har böjningen "Smurfarna" med "a" varit spridd i folkmun och även använts för lansering av filmer och merchandise.
Till slut följde även den tecknade serien efter.
Sedan 1999 har de svenska utgåvorna av serien (fyra album och tre nummer av en serietidning från Egmont Serieförlaget) använt titeln "Smurfarna".
Bytet av officiell pluralform tilltalar inte alla, det har till och med kallats "vulgärt".
Bakgrund till handlingen
Smurfarna handlar om etthundra små blå tomteliknande varelser, de flesta identiskt lika och endast "tre äpplen höga".
De lever i en by i det fjärran Glömda Landet och har ett säreget språk som påminner om vårt eget, men där substantiv, verb och adjektiv ersätts med ord som "smurf", "smurfa" och "smurfig" enligt en avancerad grammatik som endast smurfarna själva förstår.
I de svenska serieöversättningarna får ordet smurf ofta omväxlande ändelser i stil med -er, -ar, -et, -en etc, motsvarande faktiska ordslut i de ord i svenska språket som smurf vid varje enskilt tillfälle motsvarar.
Sammansatta ord ersätts endast delvis av "smurf".
Var och en av smurfarna har ett eget hus.
Den smurfska arkitekturen hämtar uppenbarligen inspiration från svampars form och utseende.
De älskar hallonsaft och sarsaparill, och deras arbete består främst i att bygga på en bro över den stora smurf-floden som aldrig blir klar.
Den enda människan som bor i det Glömda Landet är alkemisten Gargamel.
Denne och hans katt Azrael är smurfarnas värsta antagonister.
Belgien
1954 hade Peyo börjat producera serien "Johan & Pirlouit" ("Johan och Pellevin" på svenska) för serietidningen Le Journal de Spirou.
Serien, som utspelade sig i det medeltida Europa, innehöll såväl resor till fjärran platser som inslag av fantasy.
Den 23 oktober 1958 började "Johan och Pellevin"-avsnittet La flûte à six schtroumpfs ("Den förtrollade flöjten" på svenska) publiceras.
Handlingen kretsade kring titelfigurernas jakt på en en magisk flöjt, under vilken de träffade på de små varelser som kallades schtroumpfs (smurfar).
De små figurerna blev omedelbart populära och redan det påföljande året hade det första avsnittet av deras egna serie premiär i Le Journal de Spirou.
1963 samlades de första avsnitten av smurfernas egen serie i ett album och därmed var albumutgivningen av serien igång.
Under hela Peyos levnad fortsatte dock serien att först publiceras i Le Journal de Spirou för att sedan samlas i album.
Då många av smurfserierna var relativt korta, samlades vanligen flera serier i varje album.
Vid sidan av de längre serierna publicerades även flera ensides skämtserier med smurferna i Le Journal de Spirou.
Efter Peyos död upphörde serien i Le Journal de Spirou, men andra serieskapare har fortsatt att producera nya avsnitt, såväl längre albumserier, som kortare episoder som publicerades i tidningar och specialutgåvor.
Sverige
Seriealbumen med smurferna har givits ut i två omgångar på svenska.
1972-1973 publicerade Semic Press fyra "Smurfalbum", varefter Coeckelberghs tog över utgivningen, och påbörjade ny numrering under titeln "Smurfernas äventyr" 1975.
Det påföljande året köptes Coeckelberghs upp av Carlsen/if (sedermera Carlsen Comics) som fortsatte Coeckelberghs utgivning och numrering.
De album som publicerades av Semic utkom sedermera även i Carlsens utgivning, med nya titlar och nya översättningar.
Av de album Peyo skapade har samtliga utom det sista blivit översatta till svenska.
Den svenska numreringen följer dock inte originalnumreringen.
Utöver albumpubliceringen figurerade Smurferna som biserie i serietidningen Fix & Foxi, under åren 1979-1981.
Två serietidningar med smurferna har getts ut; 1992-1993 gav Atlantic Förlag ut tidningen Smurferna, som totalt kom att omfatta fjorton nummer, och 2002-2003 utgav Egmont Serieförlaget tidningen Smurfarna.
Dessa publikationer innehåller huvudsakligen material från tiden efter Peyos bortgång.
Utöver detta har en handfull sentida album med Smurferna publicerats; 1999 gav Atlantic ut "Smurfarna - Smurfig jul" och 2002-2003 gav Egmont Serieförlaget ut tre obetitlade album.
Samtliga dessa publikationer blandar nyare material med repriser av kortare avsnitt som tidigare publicerades i Carlsen Comics albumserie.
måndag 5 december 2011
Musikvideos..
Höj upp volymen nu..lite till,lite till,& festa loss!!!
Tommyknockers - Learn From The Pain
FKU - Moshaholics Anonymous
Highwon - Highwon Medlem
Technohead - Mary Jane
Psilodump - The Somnabulist
lördag 3 december 2011
Veckans Retro.
Marabou
AB Chokladfabriken Marabou bildades 1916 på initiativ av norrmannen Johan Throne Holst, som tidigare grundat Freia-märket i Norge.
Tillverkningen startade 1919 i en fabrik i Sundbyberg.
Mellan 1941 och 1962 ägde och utvecklade AB Marabou Findus.
Med tiden blev fabrikslokalerna i Sundbyberg otillräckliga, så efter 60 år på samma plats flyttade man på 1970-talet tillverkningen till en nybyggd fabrik i Upplands Väsby, där man är kvar än i dag (2011).
1990 köptes Marabou av Freia och det nya bolaget Freia-Marabou bildades.
Norsk Hydro, Procordia Food och Paulig var några av majoritetsägarna.
1993 köptes företaget upp av Kraft General Foods (nuvarande Kraft Foods) för tre miljarder norska kronor.
De båda varumärkena Marabou och Freia lever dock fortfarande kvar.
Produkter
Varumärket Marabou förknippas kanske mest med chokladkakor, vilka finns i ett flertal olika smaker och varianter: mjölkchoklad,
schweizernöt,
frukt & mandel,
mörk choklad (hade 1940-1990 orange förpackning),
helnöt,
apelsinkrokant,
Digestive,
Daim (en tillfällig nyhet, men blev populär och fick stanna),
mintkrokant,
dukat (1970–1980 fanns "jordgubbsdukat"),
gräddnougat,
crisp,
vanilj,
kokos,
amigo,
polka,
Non stop,
mango och passionsfrukt.
Det finns också en underserie vid namn Marabou Sensation (fylld choklad) i varianterna Toffee Walnut,
Yoghurt raspberry,
Carmelized almonds and sea salt,
Caramel & Crisp, Cookie & Cream och Macadamia honey.
Några av chokladkakevarianterna finns även som chokladrulle.
Marabous chokladbitar avser bland andra:
Japp,
Dubbelnougat,
Co-co,
Daim,
Pigall och Skotte.
Chokladask-sortimentet består av Aladdin, Paradis, Noblesse och Fortuna.
I Marabous påssortiment finner man:
M,
Twist,
Daim,
Non stop och Never stop.
Numera försvunna produkter är exempelvis bitterchoklad-plattorna Symfoni, som senare också fanns som bitar i Twist-påsarna.
Chokladen har inte alltid smakat likadant, eftersom tillverkarna under mitten på 50-talet kom på att man skulle karamellisera chokladen, så att den smakar mer.
Marknadsföring
Marabous reklamslogan Mmm…Marabou lanserades för första gången i en reklamfilm 1956, där skådespelarna Sture Lagerwall och Yvonne Lombard medverkade.
Samma slogan används även idag, men under åren har man periodvis använt sig av Smaken man aldrig glömmer (1980-talet), Små goda ögonblick (2002) Smaken man vill tillbaka till (2004–2005) Hur många rutor gör dig glad? och Marabou, lite mer mmm i livet.
Marknadsföringen med Marabounamnet har främst gällt mjölkchokladen.
AB Chokladfabriken Marabou bildades 1916 på initiativ av norrmannen Johan Throne Holst, som tidigare grundat Freia-märket i Norge.
Tillverkningen startade 1919 i en fabrik i Sundbyberg.
Mellan 1941 och 1962 ägde och utvecklade AB Marabou Findus.
Med tiden blev fabrikslokalerna i Sundbyberg otillräckliga, så efter 60 år på samma plats flyttade man på 1970-talet tillverkningen till en nybyggd fabrik i Upplands Väsby, där man är kvar än i dag (2011).
1990 köptes Marabou av Freia och det nya bolaget Freia-Marabou bildades.
Norsk Hydro, Procordia Food och Paulig var några av majoritetsägarna.
1993 köptes företaget upp av Kraft General Foods (nuvarande Kraft Foods) för tre miljarder norska kronor.
De båda varumärkena Marabou och Freia lever dock fortfarande kvar.
Produkter
Varumärket Marabou förknippas kanske mest med chokladkakor, vilka finns i ett flertal olika smaker och varianter: mjölkchoklad,
schweizernöt,
frukt & mandel,
mörk choklad (hade 1940-1990 orange förpackning),
helnöt,
apelsinkrokant,
Digestive,
Daim (en tillfällig nyhet, men blev populär och fick stanna),
mintkrokant,
dukat (1970–1980 fanns "jordgubbsdukat"),
gräddnougat,
crisp,
vanilj,
kokos,
amigo,
polka,
Non stop,
mango och passionsfrukt.
Det finns också en underserie vid namn Marabou Sensation (fylld choklad) i varianterna Toffee Walnut,
Yoghurt raspberry,
Carmelized almonds and sea salt,
Caramel & Crisp, Cookie & Cream och Macadamia honey.
Några av chokladkakevarianterna finns även som chokladrulle.
Marabous chokladbitar avser bland andra:
Japp,
Dubbelnougat,
Co-co,
Daim,
Pigall och Skotte.
Chokladask-sortimentet består av Aladdin, Paradis, Noblesse och Fortuna.
I Marabous påssortiment finner man:
M,
Twist,
Daim,
Non stop och Never stop.
Numera försvunna produkter är exempelvis bitterchoklad-plattorna Symfoni, som senare också fanns som bitar i Twist-påsarna.
Chokladen har inte alltid smakat likadant, eftersom tillverkarna under mitten på 50-talet kom på att man skulle karamellisera chokladen, så att den smakar mer.
Marknadsföring
Marabous reklamslogan Mmm…Marabou lanserades för första gången i en reklamfilm 1956, där skådespelarna Sture Lagerwall och Yvonne Lombard medverkade.
Samma slogan används även idag, men under åren har man periodvis använt sig av Smaken man aldrig glömmer (1980-talet), Små goda ögonblick (2002) Smaken man vill tillbaka till (2004–2005) Hur många rutor gör dig glad? och Marabou, lite mer mmm i livet.
Marknadsföringen med Marabounamnet har främst gällt mjölkchokladen.
fredag 2 december 2011
Julbord
Var på julbord på Gustavsberg idag.
Var massa folk & massa mat,men efer ca: 50 minuter då jag precis hade kommit fram & hämtat kallskuren mat,då ringde Charly & frågade om jag var på väg hem än?
Ne,sa jag,jag äter,sen kunde jag inte höra nått mer vad hon sa då vi var 7 pers vid det bordet,& säkert över 100 till i lokalen,så det var lite högljutt där.
Jag försökte ringa tillbaka,för jag tänkte att det måste ha varit nått viktigt hon ville då men hade för lite pengar på mobilen,så jag stress-åt all mat,( kallskuret, 2x med varmrätter,en tallrik med gröt & lite kladdkaka med godis & kaffe) & körde sen hemåt.
Så precis när jag kom hem så var dom ute & var färdiga att åka iväg & handla i Färgelanda,så jag hann inte ens byta om,var lite skumt att handla i kavaj,tunna kostymbyxor,skjorta & slips när det var flera minus grader.
Var massa folk & massa mat,men efer ca: 50 minuter då jag precis hade kommit fram & hämtat kallskuren mat,då ringde Charly & frågade om jag var på väg hem än?
Ne,sa jag,jag äter,sen kunde jag inte höra nått mer vad hon sa då vi var 7 pers vid det bordet,& säkert över 100 till i lokalen,så det var lite högljutt där.
Jag försökte ringa tillbaka,för jag tänkte att det måste ha varit nått viktigt hon ville då men hade för lite pengar på mobilen,så jag stress-åt all mat,( kallskuret, 2x med varmrätter,en tallrik med gröt & lite kladdkaka med godis & kaffe) & körde sen hemåt.
Så precis när jag kom hem så var dom ute & var färdiga att åka iväg & handla i Färgelanda,så jag hann inte ens byta om,var lite skumt att handla i kavaj,tunna kostymbyxor,skjorta & slips när det var flera minus grader.
söndag 27 november 2011
Dumma strömspik
Helt plötsligt blinka det till i lamporna här,& datorn dog..nätaggregatet gick åt skogen :(
Hade som tur ett som passade från en annan dator..
Hade som tur ett som passade från en annan dator..
lördag 26 november 2011
Veckans Retro.
Bananer i pyjamas (Bananas in Pyjamas) är ett australiensiskt TV-program för små barn som sänts (i Australien) sedan 1992.
I Sverige visades programmet främst under sent 1990-tal på TV4.
Programmet handlar om två levande bananer som båda är klädda i pyjamas.
De heter B1 och B2 och är till utseendet identiskt lika.
Det enda kännetecken som gör att de kan åtskiljas är att de har sina namn på pyjamaskragarna; det står således B1 på B1:s krage.
De två bananerna tycker om att ha lite hyss för sig och umgås med sina björnvänner som de gärna skojar med.
Varje avsnitt inleds med en välkänd signaturmelodi (som sjungs av Charlotte Ardai Jennefors) och samtidigt visas en tecknad film med bananerna.
Under de egentliga avsnitten är det istället människor iklädda speciella kostymer som spelar bananerna B1 och B2 samt björnarna.
I Sverige visades programmet främst under sent 1990-tal på TV4.
Programmet handlar om två levande bananer som båda är klädda i pyjamas.
De heter B1 och B2 och är till utseendet identiskt lika.
Det enda kännetecken som gör att de kan åtskiljas är att de har sina namn på pyjamaskragarna; det står således B1 på B1:s krage.
De två bananerna tycker om att ha lite hyss för sig och umgås med sina björnvänner som de gärna skojar med.
Varje avsnitt inleds med en välkänd signaturmelodi (som sjungs av Charlotte Ardai Jennefors) och samtidigt visas en tecknad film med bananerna.
Under de egentliga avsnitten är det istället människor iklädda speciella kostymer som spelar bananerna B1 och B2 samt björnarna.
tisdag 22 november 2011
Besökare
Har nu sen starten 13 Januari 2011 haft 4056 besökare på min sida )
Undra om man kan komma upp i exakt 5000 när det blir 1-års jubileum )
Undra om man kan komma upp i exakt 5000 när det blir 1-års jubileum )
Musikvideos..
Five Finger Death Punch - Hard to See
infected_mushroom-becoming_insane
kenta-min_bil
MalteX_Varning
Mark Oh - Tears Don't Lie
Psilodump_-_The_Somnambulist
Raddox - CTRL-Z
RMB - Redemption
Technohead - I Wanna Be A Hippie
War - Low Rider
volbeat - Maybellene
måndag 21 november 2011
söndag 20 november 2011
Dator
Hittade en HP Compaq d530 desktop dator utanför jobbet i fredags,den var såklart lite rensad,men men,med en cd-rom,en hårddisk & ram-minne så funkade den bra,antar att dom slängt den pga det vanliga felet med äldre datorer...batteriet var kasst,men jag hade sånt liggandes,såklart :)
Pentium 4, 2.8ghz, 98mb grafikkort, & så hittade jag alla drivrutiner på nätet,med ljud & nätverk & så :)
Nu ska jag bara skaffa ett till DDR ram-minne,för jag fick låna ett från en annan dator här :)
Pentium 4, 2.8ghz, 98mb grafikkort, & så hittade jag alla drivrutiner på nätet,med ljud & nätverk & så :)
Nu ska jag bara skaffa ett till DDR ram-minne,för jag fick låna ett från en annan dator här :)
Resan
Det blev inte den tradinonella Vänern-Runt resa nu,pga olika orsaker.
Det blev en annan rolig resa istället,till Svinesund & Nordby )
Det blev en annan rolig resa istället,till Svinesund & Nordby )
Vi följde gps:sen,& hamnade på några roliga grusvägar på vägen.
Sen kom asfaltsvägar igen )
Sen kom asfaltsvägar igen )
Eftersom vi tydligen bara bor 5mil från norska gränsen,så var det närmare att köra in där till vår destination )
Det var väldigt krokiga vägar i norge,vilket förklarar varför norrmän är så vimsiga )
Framme i Svinesund,i min favvo butik Tv Boden.
Där träffade jag på en gammal gymnasie skolkompis,som jag inte sett sen 5-6 år sen,när jag tävlade i Db-Drag,han jobbade sist på Brl på Nordby,men den butiken konkade,så han fick jobb i denna butiken istället )
Bagaget på Tv Bodens demo bil,en BMW 850 Alpina (tror jag)
(Så här såg bilen ut 2006 iaf )
(Dom hade byggt om bagaget sen sist)
Tomten stod utanför butiken,& Vilja gav han sin julklapps önskelista :)
Inne på en matbutik,EuroCash,& någon fastnade vid "Barnemat" (jo,vi var i Sverige)
Sen var vi inne i Godisfabriken & köpte massa godis ),jag köpte iaf 1.3kg lösgodis plus massa annat..mums :P
Nån som vill va med & panta denna burken? :)
Reklam affich på MaxiMat :)
Senare på Nordby,efter att vi har snurrat runt & letat parkering,på 2 plan,blev instängda i en parkerings återvändsgränd,hittade vi till slut en parkering,så gick vi in i några butiker.
Så här upphetsad är hon att gå i leksaksbutiker :)
Hemväg,efter en lång dag :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)