I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar, och firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.
Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret.
Nyåret kan ha bakgrund i årets rytm, till exempel vårdagjämningen 20–21 mars, fester som välkomnar våren eller ha en rent religiös anknytning.
Nyår i Sverige
Nyår firas i svensk kultur natten mellan nyårsafton 31 december och nyårsdagen 1 januari och tolvslaget betraktas som övergången från det gamla året till det nya.
Medan julen är en högtid som firas med familjen är det vanligt att man på nyårsafton har en nyårsfest eller middag tillsammans med sina vänner.
Denna fest eller middag ska gärna vara lite exklusivare än vanligt och man är ofta finklädd.
Till middagen äter man gärna hummer.
Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna.
Det är också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget.
Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser tittar man gärna på någon för alla synlig klocka; i Stockholm är till exempel klockan på Katarinahissen i blickfånget) och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år!", öppnar champagnen och skålar.
Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget.
När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket brukar ta 10–15 minuter brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar.
En annan tradition är nyårspussen; i samband med tolvslaget pussar man de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år.
Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte.
Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (till exempel börja träna eller att börja lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis sluta röka).
Fyrverkerier
Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsafton.
Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (till exempel nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inget tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning.
Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier; ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsföreskrifter ignoreras.
Varje år är det ca 300 personer som uppsöker akuten pga skador av fyrverkerier.
Fyrverkerier som går fel kan också orsaka eldsvådor, och det är inte ovanligt att brandkåren får rycka ut precis efter tolvslaget.
I Tyskland kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, 'Sylvesterfyrverkeri'.
Nyårstraditioner i svenska medier
Strax före tolvslaget reciteras delar av Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895.
Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den televiserats av SVT.
Recitatörer har bland andra varit Anders de Wahl, Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö.
Andra TV-program förknippade med nyår är Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen 1 januari (numera på TV3) och en nyårskonsert, framförd av Wienerfilharmonikerna.
Tidigare sände SVT under många år backhoppning från Garmisch-Partenkirchen.
Historik i Sverige
Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet.
Det var redan då sed att avge nyårslöfte.
Detta kunde ske på två sätt.
Det ena var att tömma bragebägare, det andra var att svära vid en galts borst.
Gott Nytt År På Er Alla! )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar