Julen har genom historien firats av olika orsaker och därtill förknippats med olika seder.
I en västerländsk, kristen kontext firas julen till minne av Jesu födelse.
Julhögtiden är en blandning av religiösa och sekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i världen, och många firar idag jul med färre, eller inga religiösa inslag.
Den officiella svenska julhögtiden börjar den 24 december (julaftonen, aftonen före juldagen) och avslutas den 13 januari (Tjugondag Knut) då "julen dansas ut", även om det på senare tid blivit allt fler som inleder firandet tidigare och betraktar det som avslutat i och med den sista lediga dagen 6 januari (trettondagen).
Kristen anpassning
Jul kallas på nordiska språk samt finska och estniska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse den 25 december (ett datum som saknar grund i evangelierna, men som valdes av romarna på 300-talet, i samband med kampen mot hedendomen).
Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får.
Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober och början på november.
Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd.
Liberius fastställde datum för juldagen till den 25 december år 354.
Enligt en gammal tolkning av 1 Mos. skapades världen vid vårdagjämningen.
Den 25 mars betraktades alltså som Marie bebådelsedag och Kristi födelse beräknades till nio månader därefter, 25 december.
Firandet av Jesu födelse ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.
Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades genom att midvinter redan var en högtid.
Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesu födelse. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.
Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag.
Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen.
Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.
Eftersom den kristna julens första helgdag är den 25 december, inleds helgen klockan 18 kvällen innan, därav namnet julafton.
Julgran
Julgranen är en tradition som tog sin början i Tyskland på 1500-talet.
Under 1600- och 1700-talet försågs granen med ljus.
När granen kläs är olika i olika länder.
Exempelvis sker detta i England i början av december.
Att klä granen innebär att man dekorerar den.
Dekorationerna varierar från plats till plats och färgas ofta också av familjens egen tradition.
I de flesta granar sätts dock ljus, förr stearinljus, numera vanligen elektriska.
Färgade glas- eller plastkulor är vanliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar