Spöken!

Nu när jag kom hem & skulle lasta ur lite träbitar ur bilen,som stod bredvid vedbon,så var det väldigt mörkt,så hörde jag tramp-steg..men inga kossor är ute här,& ingen annan heller..plus att jag hörde nån ropa "Vilja" långsamt..
Brrrrr...!!

Veckans Retro.

Olivia Newton-John, född 26 september 1948 i Cambridge i Cambridgeshire, är en brittisk sångerska och skådespelerska.
Hon flyttade vid 4 års ålder till Australien där hon bodde tills hon var 17 år då hon flyttade tillbaka till Storbritannien när hon fick ett skivkontrakt.
Hon tävlade för Storbritannien i Eurovision Song Contest 1974 med låten Long Live Love som slutade på fjärde plats.
Newton-John är uppvuxen i Melbourne i Australien och senare bosatt i USA.
För den breda publiken blev hon känd från filmen Grease där hon spelade mot John Travolta.
Därefter har hon medverkat i ett fåtal filmer, bland andra Xanadu (1980), Two of a Kind (1982, även här mot Travolta) och It's My Party (1996).
Bland Newton-Johns största hits märks Let Me Be There (1973), If You Love Me (Let Me Know) (1974), I Honestly Love You (1974), Have You Never Been Mellow (1975), Please Mr Please (1975), You're the One That I Want (tillsammans med John Travolta) (1978), Hopelessly Devoted to You (1978), "Summer Nights" (1978), A Little More Love (1978), Every Face Tells a Story (1978), Magic (1980), Xanadu (1980) och Physical (1981).

R.I.P. Peugeot

Peugeot 605 Sli -95

Betald:11-04-08
Ägarbyte:11-05-09
Skrotad:11-10-27

Först var batteriet urladdat igen,så fick ta startkablar från en annan bil här på gården.
Sen körde jag iväg,gick bra tills jag svängde av i Färgelanda,körde i nån grop i vägen så jag nästan flög i taket.
Bilen gick bra,men tror att den halva framfjädern slog loss buntbanden som höll den på plats,så efter ett tag var nog fjädern mot däcket.
Det luktade lite & skumpade,men bilen gick framåt,sen blev däcket sämre & slogs sönder...
Körde en bit men bilen blev lägre & lägre..stänkskyddet tog i vägen hela tiden,sen fanns det inget gummi på den fälgen heller.
Efter en lite sträcka med gnistregn & allmänt uppseendeväckande beteende genom Hedekas,(folk kollade väldigt mycket av nån anledning) så ville bilen inte driva framåt,för bilen låg ordagrant på backen!
Så låg var bilen utan nått gummi på däcket, så farsan fick komma & bogsera mig den sista biten..
Framspoilern tog i backen hela tiden & tröskeln på bilen...
Men tillslut kom vi fram & jag fick mina pengar,men sen köpte jag en ny fälg & ett dubbdäck till Volvon..

Så 2 rejäla punkteringar med bort slitet gummi på fälgarna denna veckan,plus att jag fick pumpa ett hjul på barnvagnen..vad är detta för vecka egentligen??

2 filmer.

På Vilja )

"Obeslutsam"

"Katt & Råtta"

Punka.

Fans Helvete Jävla Skit!

Bilsport.

I somras var Bilsport här & gjorde ett stads-reportage.
Det var 30 år sen sist.
Om 2 veckor (3 Nov) så kommer det med i tidningen.
Nej,jag är inte med då jag inte visste om att dom var här.

Veckans Retro.

Edward Scissorhands

Handling:

I ett stort grå/svart slott på ett högt berg bor en gammal uppfinnare som har lyckats bygga en man, Edward Scissorhands.
Men han hinner aldrig ge Edward ett par riktiga händer förrän han dör av ålderdom.
Istället får Edward behålla de saxar som ersatt händerna i väntan på ett par riktiga.
Där lever Edward nu helt ensam i det gamla slottet.
Men en dag beger sig Peg Boggs upp till slottet för att sälja kosmetika, och där får hon syn på Edward.
Hon tar då hem honom till sitt hus i Pastellstaden.
Där har han det bra, han klipper buskar, hår på människor och hundar och gör isskulpturer.
Men en dag så har Pegs dotters pojkvän lurat med honom på ett rån hos sina föräldrar.
När polisen dyker upp lyckas alla inblandade förutom Edward hinna undan.
Efter detta vänder sig alla i Pastellstaden emot honom för de tror att han är farlig.

Nepp..

Hondan blev inte såld nu iaf :(
Var mindre kul att tvätta bilen i morse när det var bara 4 plus ute,& kall vatten (

Nu har Charlys föräldrar åkt hem efter att ha varit på besök i hela helgen,varit rätt kul :)

Peugeoten.

Det har inte hänt mycket med den sen jag körde hem den från Dingle i April.
Men nu är den hemkörd hit till huset :)
Har ej gjort nått med den utan tänkte åka till brorsan nån dag & kolla upp om den är värd att laga,men den gick bra på vägen :)

Imorrn kl 11 i Färgelanda ska jag möta en som ska kolla på Hondan,håll tummarna att den blir såld då :)

Veckans Retro.

Banana skids, också kallad banankola eller rymdbanan, är ett sorts godis i form av en platt långsmal kolastång färgad i gult och ljustbrunt.
Den är smaksatt med banan- och chokladarom.
Banana skids tillverkas av den engelska firman Swizzels Matlow.
Godisbiten var mycket populär på 1980- och 1990-talen, en tid då den vanligen kostade 1 krona.
Under 2000-talet blev biten lite smalare och mindre samtidigt som priset steg till det dubbla.
Det vaxbehandlade pappersomslaget ersattes samtidigt med ett i tunn plast.

Rättstavning.

Folk som inte kan stava borde nog inte sätta upp allmänna lappar,tycker jag.

Söndag.

Jag hittade denna bilen i en låda med ved från Munkedal,nån som känner igen bilen? )

Den kommer nog att värma bra ;)

Nu är Hifonics slutsteget nerpackat & ska skickas iväg snart )

Veckans Retro.

Högtalare

En högtalare är en komponent som omvandlar en elektrisk signal till ljud och som används i till exempel radio- och tv-apparater, PA-anläggningar i konsertsalar och biografer, kyrkor, konferenslokaler, flygplatser, i ljudanläggningar för hemmabruk.
Språkligt skiljer vi på högtalarelement, som är den omvandlande enheten och högtalaren, som består av ett eller flera högtalarelement, oftast kopplade via ett delningsfilter och oftast inmonterade i en låda eller en baffel.
I en så kallad aktiv högtalare är även förstärkaren (slutsteget) inbyggd.
En högtalare i studiomiljö kallas ofta monitor.

Olika typer av högtalarelement:

Vanligast är det elektrodynamiska högtalarelementet, med anor från slutet av 1800-talet, där en spole (talspolen) fäst vid ett membran rör sig i en luftspalt med ett koncentrerat magnetfält.
En ström genom spolen skapar en mekanisk kraft som flyttar membranet/spolen proportionellt mot strömstyrkan och skapar på så sätt en ljudvåg.
Högtalarelement av denna typ kan vara utformade för att återge hela frekvensområdet, eller specialiserade för bas- och diskantregistret (tvåvägssystem), bas-, mellan- eller diskantregistret (trevägssystem) eller ytterligare uppdelat.
Elektrodynamiska element är enkla, robusta, effekttåliga.
Bashögtalarelementet har ett stort och styvt, oftast konformat membran,15-39 cm diameter, med stor slaglängd (ibland upp till flera cm) och ett stort tungt magnetsystem (ofta flera kilo).
Baselementet arbetar främst mellan ca 20 Hz upp till ca 600 Hz för de större elementen, ca 40-1 200 Hz för de mindre, där ljudvåglängden är större än membrandiametern och där det därför fungerar som en kolv som pumpar den omgivande luften fram och tillbaka.
Vid högre frekvenser svänger membranet i otakt (partialsvängningar) med ökad distorsion som följd.
Ett bra baselement har kraftigt magnetsystem med långt luftgap och ett mycket styvt membran, förr gjort av kartong men numera ofta kolfiberarmerat eller av något laminat.
Mellanregisterelementet har mindre membran, i form av en kon eller en kupol (dom), 6-12 cm i diameter och det arbetar upp till ca 4 000 Hz.
Elementet måste ha hög magnetisk flödestäthet i luftspalten för att kunna återge transienter distorsionsfritt.
Diskantelementet har numera oftast ett litet kupolformat membran i metalliserad plast eller tyg.
Elementet arbetar helt i ett frekvensområde där ljudvåglängden är mindre än membranet, vilket medför att ljudvågorna koncentreras i membranaxelns riktning, snävare med högre frekvens.
För att minimera denna oönskade inskränkning i ljudspridningen görs membranet litet.
Ibland monteras en akustisk spridningslins framför elementet.
Bredbandselement är antingen kompromisskonstruktioner som kan återge hela frekvensområdet med ett enda membran - oftast ett relativt litet hyperbelformat enkelt eller dubbelt membran, eller kombinationselement med två eller tre sammanbyggda högtalarelement, s.k. koaxialhögtalare.
För att dessa olika element skall kunna samverka kopplas de normalt genom ett delningsfilter som ser till att varje element bara återger det frekvensområde där det fungerar optimalt.
Delningsfiltret består av spolar och kondensatorer innehåller en lågpasskrets som filtrerar bort höga frekvenser, en högpasskrets som filtrerar bort låga frekvenser och ibland även en bandpasskrets som släpper igenom mellanregistret.
Elektrostatiska högtalarelement bygger på principen att ett tunt membran, rörligt upphängt i ett starkt elektriskt fält, när en spänning påförs kommer att inta det läge som svarar mot dess spänningspotential i fältet - det vill säga det rör sig som en funktion av inspänningen.
Principen har använts till bredbandselement i form av tunna paneler (ibland kompletterat med elektrodynamiska element för den djupaste basen) men är vanligast som diskantelement.
Fördelen är att membranet kan göras extremt lätt (behöver ingen egen styvhet eftersom det påverkas likformigt över hela ytan) och får därför minimal mekanisk tröghet och därmed låg distorsion och bra transientegeneskaper.
Nackdelar är den komplicerade konstruktionen med spänningsmatning och impedansomvandling (en transformator som omvandlar den låga spänningen från förstärkaren (<50 volt) till de stora spänningssving som krävs för att driva membranet (ett par tusen volt), samt att ytan måste vara mycket stor för att återge bas (elementet måste vara sin egen baffel: se nedan)
Magnetostatiska högtalarelement fungerar på samma sätt som den elektrostatiska, men membranet hänger i ett magnetfält istället för ett elektriskt fält.
Vanligast är att membranet består av en tunn plastfilm med en metallfolie, där etsade slingor fungerar som talspole, mellan två perforerade metallplattor med permanentmagneter.
Som diskantelement finns även versioner med ett metallband i en magnetspalt.
Finns både som bredbandselement (kvadratmeterstora paneler) men oftare som diskantelement kompletterad med elektrodynamiska element för övriga register.
Fördelen är även här ett lätt membran med liten tröghet - nackdelarna tung och dyr konstruktion och mycket låg verkningsgrad.
Piezoelektriska högtalarelement har använts till diskantelement och bygger på principen att piezoelektriska kristallmaterial ändrar form när de utsätts för elektrisk ström.
Kristallen är kopplad till ett membran och sitter normalt i ett horn för att förbättra verkningsgraden.
Används mest i enkla sammanhang där enkel konstruktion och hög ljudstyrka är viktigare än låg distorsion.
Joniserande högtalarelement är en tämligen ovanlig princip som bygger på att luft som värms upp vid elektrisk urladdning utvidgar sig (som bullret vid ett blixtnedslag).
Ett sådant högtalarelement består av en jonisationskammare där signalen från förstärkaren åstadkommer en kontrollerad urladdning, och som ofta är kopplad till ett horn för att öka verkningsgraden.
Fördelen är att mekanisk tröghet helt saknas - nackdelen komplicerad konstruktion och svag ozonlukt vid användandet. Principen har hittills praktiskt bara använts för diskantåtergivning.

Lådor och kortslutning:

När membranet eller konen rör sig framåt blir lufttrycket framför konen högre än bakom.
Är ljudvåglängden större än membranets diameter utjämnas tryckskillnaden runt kanten på elementet - s.k. akustiskt kortslutning.
Det innebär att låga frekvenser inte kan återges om inte luften på elementets fram och baksida isoleras från varandra.
Baffel är helt enkelt en skiva stor nog att hindra akustisk kortslutning vid de frekvenser som elementet skall återge.
I diskantområdet är elementets egen storlek tillräcklig.
I mellanregistret krävs baffelyta på ett par kvadratdecimeter utöver elementets egen storlek.
I basen är problemen större - den yta som krävs för att återge djup bas är många kvadratmeter och följaktligen opraktisk i de flesta sammanhang.
Panelhögtalare (eletrostater och magnetostater) måste därför vara mycket stora för att återge bas.
Dämpning är ytterst viktigt i alla typer av högtalarlådor, genom att ordentligt använda sig av dämpningsmaterial kan man öka verkningsgraden med upp till 15%.
Högtalarlådor är den vanligaste principen och finns av flera typer.
I en sluten låda (acoustic suspension) dämpas ljudstrålningen från elementets baksida i en med dämpmaterial fylld sluten låda.
Principen ger små ytterdimensioner, förhållandevis djup bas och hög effekttålighet, men låg verkningsgrad - som bäst någon tiondels procent (alla högtalare har egentligen extremt låg verkningsgrad - omkring 1% för de allra mest lättdrivna hornsystemen.
Det innebär att minst 99% av förstärkareffekten går förlorad i mekanisk vibration, värmeutveckling etc).
För att minska dopplereffekten bör man använda sig av fler element eller ett stort.
Basreflexlådan har en noga avstämd öppning (basreflexport eller -tunnel) där ljudtrycket från membranets baksida kan samverka i fas med ljudet från membranets framsida och därigenom öka verkningsgraden i basområdet.
Basreflexlådan blir större än den slutna lådan för samma lägsta frekvens men har högre verkningsgrad och bättre dynamik.
Specialversioner är akustisk resistans (dämpmaterial för att sänka lufthastigheten i tunneln), olika varianter av venturiportar (aerodynamiskt utformad tunnel för att minska blåsljud) eller slavbas (ett tungt passivt membran i porten).
Hornsystem är konstruktioner där ljudtrycket från membranets framsida och/eller baksida kopplas till luften via ett horn (en stor tratt) som kan ha parabolisk eller exponentiell form.
Byggs numera alltid som veckade horn - d.v.s hornets form skapas av vinklade mellanväggar inom en fyrkantig högtalarlådas ytterväggar.
Hornet fungerar som en "lufttransformator", som höjer lufthastigheten och sänker trycket, vilket förbättrar kopplingen mellan element och luft.
Hornet får därför högre verkningsgrad än andra system samt bättre dynamik och transientegenskaper.
Ljudledningshögtalare (transmission line, halvvågs- eller kvartsvågspipa) är i praktiken raka rör där ljudet från membranets baksida leds genom en lång tunnel för att simulera en oändlig baffel.
Tunneln är normalt, precis som hornen, veckad i ett fyrkantigt hölje, och kan vara tom eller fylld med dämpmaterial. Ljudledaren kännetecknas av ren och djup basåtergivning.
Pelarhögtalare bygger på att flera likadana högtalarelement i linje monterade i en smal låda gör det möjligt att styra ljudutbredningen - mycket användbart för PA-ljud, i konferenslokaler, konsertsalar, kyrkor, idrottsanläggningar m.m.

Kortfattad historia:

År 1876 patenterar Alexander Graham Bell högtalare som en del av sin telefon.
År 1877 skaffade tysken Ernst Siemens patent för den första högtalaren, den 14 december.
Engelsmannen Oliver Lodge fick det andra patentet för en högtalare den 27 april 1898.
Flera olika tyska och amerikanska patent mellan 1874 och 1900 ledde gradvis fram till den första fungerande högtalaren - en trumpetliknande tratt med en rörlig spole i ett magnetfält.
1925 presenterades det första elektrodynamiska högtalarelementet för placering i en baffel och samma år kom det veckade hornet.
Den tidens förstärkare med ett rör i klass-A hade blygsamma effekter - någon enstaka watt - och mycket hög verkningsgrad hos högtalaren krävdes.
1928 patenterades den första koaxialhögtalaren.
1929 patenterades principen för elektrostatiska högtalare (fick dock ingen större praktisk betydelse förrän Quads ESL 1955).
1930 kom den första basreflexlådan och 1931-1933 utvecklades två- och trevägssystem för att kunna återge ett större frekvensområde.
1933 demonstrerades för första gången ett stereosystem med två högtalare och kablar från ett närbeläget konserthus.
1935 patenterar Paul G.A.H. Voigt Voigthornet, en högtalarkonstruktion påminnande om en orgelpipa.
1940 patenterade Paul Klipsch ett horn för hörnplacering, där rummets väggar och golv utgjorde en förlängning av själva hornet - med dittills oöverträffad basåtergivning som främsta fördel.
1941 skapade Altec Lansing de stora tvåvägshorn som under namnet "Voice of the Theatre" kom att dominera biografljudet under lång tid framåt
1954 introducerades den slutna lådan. De tillgängliga förstärkarna hade nu sådan effekt att verkningsgrad kunde offras för att få mindre och mer lättplacerade högtalarlådor.
1957 lanserades de elektrostatiska högtalarna Quad ESL (kallas oftast ESL 57)
1970 utvecklades ljudledningsprincipen.
1981 lanserades Quad ESL 63 (63 efter det år högtalarna började utvecklas) och blev världens första punktformiga ljudkälla, världens första faskorrekta samt den mest lågdistorderande högtalare som gjorts. Hittills har man inte överträffat dess egenskaper

Tekniska egenskaper:

De senare decenniernas utveckling av ljudkvaliteten har inte inneburit några stora innovationer när det gäller högtalare och högtalarelement, utan främst handlat om finputsning av tekniska data, högre effekttålighet samt längre slaglängd(x-max) mm.
Främst har det handlat om elektronisk utveckling av komponenterna före högtalaren, digitalisering av ljudkällor och förstärkare.
Högtalaren får betraktas som den primitiva och ofulländade komponenten i ljudsystemet, där det största felaktigheterna i ljudåtergivningen uppstår.

Känslighet:
Betecknar hur starkt (mätt i ljudtryck) en högtalare spelar 1 meter framför högtalaren given 1 watt.
Med 8 Ohms last (vanlig nominell impedans) motsvarar detta en inspänning på 2,83V.

Impedans:

Högtalares impedans är svårbestämd, och data kan egentligen bara ges i grafisk form.
Oftast anges någon form av medelvärde (ibland kallat nominell impedans).
Standardvärden för moderna högtalare är 4, 6 eller 8 ohm.
Impedansen varierar över högtalarens frekvensområde - den engelska tillverkaren B&W anger 8 ohm och 4,3 ohm minimum för en av sina modeller.
Förstärkaren som används bör vara anpassad till högtalarimpedansen - för låg impedans kan möjligen skada en förstärkare och en högtalare med för hög impedans kommer inte att utnyttja den fulla uteffekten och stående vågor kan bli ett faktum.
Konstruktion av transistorförstärkare blir enklare om belastningsimpedansen är något högre,därför väljs ofta 8 ohm i moderna anläggningar.

Fredag

Vi skapade en maskot på jobbet,av luv-pälskragarna,& döpte han till Sigge )

Vi håller på med mögliga jackor fortfarande,men tror jag får droppa därifrån,då jag fått massa utslag över hela kroppen,vilket kommer från en allergisk reaktion (en annan fick som sagt det med)

Mitt stora Hifonics slutsteg är sålt iaf :),väntar bara in pengarna sen ska jag skicka det )

På lördag ska vi ha barnvakt här,så vi ska smita iväg med Oliver på en tur till nån annan stad i ett par timmar :)

Elvine

Efter ett par veckor med en cointaner fylld med jackor,mögliga sånna,så är man rätt trött på klädesplagg,från just Elvine.
Där vi har tagit loss pälskrage från luvan,& tagsen, (papperslapparna med info & storlek) för att dessa mögliga jackor ska skickas till tvätten.
Det har yrt massor med päls & mögelsporer,så vi som har hållit på med detta har blivit sjuka,en fick en allergichock.
Så om ni funderar på att köpa jackor från Elvine,så köp inte modellen Storm iaf,då just den modellen var mer äckelgrön med gula fält,än svart eller marinblå.

Veckans Retro.

Afasi & Filthy.
Rapparen Afasi, eg. Herbert Munkhammar, och musikproducenten Filthy, eg. Magnus Lidehäll, träffades i grundskolan och hamnade i samma klass i 6:e årskursen.
Deras gemensamma smak för musik förde dem tätt samman och de började skapa låtar ihop, från 9:e klass.
Båda kommer från början från Uppsala men är sedan en tid tillbaka bosatta i Stockholm efter att ha bott i Malmö några år.
Filthy släppte sin första mixtape hösten 2001, och året efter snickrade de ihop kassetten "Snus, Porr & Brännvin" tillsammans med rapparen Spakur.
I samband med det kom de i kontakt med labeln/websiten Streetzone, som 2003 släppte ep:n "1990 Nånting". Titelspåret, tillsammans med Snook, släpptes till radio och blev under våren/sommaren en stor hit på Sveriges Radio P3 och låg A-listad i hela 5 veckor, spelades mycket på Z-TV och blev utan tvekan en av årets mest spelade svenska låtar.
2004 blev de kontrakterade av BMG, och släppte då singeln "Bomfalleralla".
Efter diverse strul och missförstånd bröts avtalet med BMG sent våren 2005.
Första singeln som på egen hand skickades till radio, blev "Le Parkour".
Den spelades flitigt på P3 sommaren 2005 och låg där i över 6 veckor på B-rotation.
November 2005 släpps EP:n "Jag kunde inte bry mig mindre".
Under våren 2006 släpptes mixtapen Hotell Stress.
Under hösten 2006 remixade de låtarna från Petters album P och resultatet gavs ut som Skruvat & choppat av Afasi.
Våren 2007 släpptes mixtapet Hotell Stress vol.2 (still stressin') som finns som en gåva till nedladdare, som han själv säger i en av låtarna.
Släppte singeln Fredag hela månaden 2007 som även är med på albumet Fläcken.
Albumet ”Fläcken” släpptes på etiketten Pope 9 april 2008.
Singeln ”Glider” kom redan i januari.
Dessutom har duon haft en stor hit med sidoprojektet Maskinen och singeln Alla som inte dansar (är våldtäktsmän) som släpptes på just Pope.
Afasi & Filthy fick i januari 2009 en grammis i kategorin årets dans/hiphop/soul med "Fläcken".
De tilldelades även P3:s pris för årets hip/soul vid P3-guldgalan.
Afasi har gästat på Grandmaster Flashs album "The Bridge" på låten "We speak hip hop".