Slantsinglig går vanligen ut på att två parter väljer varsin sida av ett mynt.
Detta gör de antingen före själva "uppkastet", som är vanligast i Sverige, eller medan myntet befinner sig i luften, som är en annan vanlig variant.
Myntet skall sedan efter att någon av parterna kastat upp det med en snärtande rörelse rotera ett antal varv i luften för att sedan fångas i en hand.
Antingen tittar deltagarna direkt på myntet för att se vilken sida som hamnade uppåt, eller så täcker kastaren snabbt handen denne fångade myntet med, innan någon av parterna hann se myntets sida, och vänder den upp-och-ned emot ovansidan av den andra handen.
Sedan kan de båda parterna se vilken sida av myntet som hamnade uppåt.
Den part som valde "rätt" sida av myntet har vunnit, och får göra vad parten hade för avsikter före kastet.
Krona och klave är andra ord för ett mynts åtsida och frånsida.
Ett annat uttryck är gubbe och pil, eftersom äldre svenska mynt ofta hade korslagda pilar på den sida som inte pryddes av kungens porträtt.
Slantsingling inom sporten
Slantsinglande har ibland använts inom sporten för att avgöra oavgjorda slutspelsmatcher.
Detta har fått stor kritik, eftersom lagens spel på planen då inte kan påverka slantsinglingsresultatet.
Fotboll
Slantsinglandet användes ibland i slutet av 1960-talet vid internationella matcher inom fotbollen för att avgöra oavgjorda matcher istället för straffsparkar.
Slantsingling i semifinalen mot Sovjetunionen tog Italien till EM-final i fotboll 1968.
Ishockey
Den 18 december 2001 spelade Sverige och Tjeckien 3-3 vid turneringen Baltica Cup 2001 i ishockey för herrar i Moskva i Ryssland.
Då inget lag gjort mål i förlängningen valde den ryske domaren Sergej Semjonov att, emot reglerna, singla slant istället för att låta straffslag avgöra matchen.
Domaren påstod att han inte hört talats om straffslag.
Tjeckien vann slantsinglingen, och Sverige protesterade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar