Cykeln tillverkades av Heva AB och Vilhelmina Plast AB, som också formsprutade och monterade, medan bolaget Itera AB svarade för idé och produktutveckling.
Olika varianter erbjöds, vanligast var treväxlad.
Ram, gaffel, hjul och vevparti tillverkades i kompositplast - en kombination av termoplast och glasfiber.
Växel, pedaler och bromsar kom från utländska tillverkare, medan de flesta övriga komponenter levererades av svenska företag.
Trots en sällan skådad marknadsföringskampanj blev cykeln en flopp eftersom den hade vek ram, var tung (ca 16 kg), och för dyr.
Företaget hade ursprungligen tänkt sig att sälja den för ca 300 kr (att jämföras med en vanlig cykel som 1980 kostade ca 1 200 kr), men istället lanserades den som en trendprodukt och kostade 1 600 kronor.
Det påstods också i ett reportage i Aktuellt att trafikljusen inte slog om för den nya plastcykeln eftersom den inte var i metall.
En förbättrad version med stålstyre togs fram, men det hjälpte inte.
15 000 - 20 000 cyklar hann tillverkas i Vilhelmina innan nedläggningen.
Det hjälpte alltså inte att USA:s dåvarande president Jimmy Carter provcyklade Itera vid ett Sverigebesök i början av 1980-talet.
Kuriosa
Arrangören av den stora orienteringstävlingen Femdagars i mitten av 1980-talet köpte 1 000 Itera-cyklar som man hyrde ut.
Efter tävlingen såldes de billigt till utövarna.
Alla såldes.
Framtidscykeln Itera i plast (glasfiberförstärkt termoplast) med tre växlar och bärhandtag.
Cykeln var dock långt före sin tid och bar på en hel del svagheter vilka inte upptäcktes förrän de kom ut i verkligheten.
Svagheter såsom veka delar, fula färger, obromsade växlar och högt pris tilltalade inte den köpande allmänheten.
Dessutom var cykeln svajig, kantig och tung.
Med tiden kom styre, vev och stöd av plast att ersättas med stålvarianter, maskerat av plast.
Itera ansågs ändå inte vara lockande nog och kunde inte konkurrera med den stabilare, lättare, billigare och hållbarare stålhästen.
Mellan 1982-85 brände man flera miljoner i tillverkning av denna framtidsvision i tron att det går att göra sig en marknad med hjälp av design, pengar och reklam.
Ändå måste det sägas att tankarna delvis var inne på rätt spår men man hade för liten erfarenhet av kundernas krav och den påfrestande miljö cyklarna rullar i.
