laptop

Jag fick syrrans laptop som jag skulle kolla vad som var fel,eftersom Simon & Jessica lånade den men fick ej igång den.
Jag såg rätt snabbt att strömkontakten inuti datorn var i smådelar,så det har tagit mig en vecka på (få) tider att skruva isär den.

Ska försöka löda fast laddkabeln direkt på kretskortet,lite riskabelt,men ända chansen.

Har nu lött dit kabeln,medan bilderna här laddades upp,ska försöka skruva ihop skiten nu )

Veckans Retro.

Nyår är en traditionell högtid som firas vid starten på det nya året.
I världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika kalendrar, och firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.
Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter själva nyåret.
Nyåret kan ha bakgrund i årets rytm, till exempel vårdagjämningen 20–21 mars, fester som välkomnar våren eller ha en rent religiös anknytning.

Nyår i Sverige

Nyår firas i svensk kultur natten mellan nyårsafton 31 december och nyårsdagen 1 januari och tolvslaget betraktas som övergången från det gamla året till det nya.
Medan julen är en högtid som firas med familjen är det vanligt att man på nyårsafton har en nyårsfest eller middag tillsammans med sina vänner.
Denna fest eller middag ska gärna vara lite exklusivare än vanligt och man är ofta finklädd.
Till middagen äter man gärna hummer.
Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan avlossa egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna.
Det är också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas precis på tolvslaget.
Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på offentliga platser tittar man gärna på någon för alla synlig klocka; i Stockholm är till exempel klockan på Katarinahissen i blickfånget) och på tolvslaget ropar man "Gott nytt år!", öppnar champagnen och skålar.
Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på tolvslaget.
När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket brukar ta 10–15 minuter brukar man dra sig tillbaka till festlokalen för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar.
En annan tradition är nyårspussen; i samband med tolvslaget pussar man de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år.
Om man i något avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett nyårslöfte.
Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra något (till exempel börja träna eller att börja lära sig ett nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis sluta röka).

Fyrverkerier

Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsafton.
Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (till exempel nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inget tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning.
Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier; ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsföreskrifter ignoreras.
Varje år är det ca 300 personer som uppsöker akuten pga skador av fyrverkerier.
Fyrverkerier som går fel kan också orsaka eldsvådor, och det är inte ovanligt att brandkåren får rycka ut precis efter tolvslaget.
I Tyskland kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, 'Sylvesterfyrverkeri'.

Nyårstraditioner i svenska medier

Strax före tolvslaget reciteras delar av Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895.
Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den televiserats av SVT.
Recitatörer har bland andra varit Anders de Wahl, Georg Rydeberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö.
Andra TV-program förknippade med nyår är Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen 1 januari (numera på TV3) och en nyårskonsert, framförd av Wienerfilharmonikerna.
Tidigare sände SVT under många år backhoppning från Garmisch-Partenkirchen.

Historik i Sverige

Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet.
Det var redan då sed att avge nyårslöfte.
Detta kunde ske på två sätt.
Det ena var att tömma bragebägare, det andra var att svära vid en galts borst.

Gott Nytt År På Er Alla! )

Waterloo

Ska upp på Abba på Måndag & Tisdag,var nått bråttom-jobb med nått,vet inte vad.

Lillan var på BVC häromdan,hon hade inte inte växt eller gått upp i vikt alls på en månad,så dom sa till att ha i grädde & smör i maten..hallå, hög fetthalt eller vaddå!! Blä!


Hittade en grym musikvideo,med klipp från massor av gamla & nya videos,var väldigt många man kände igen :)
Djs from mars - Insane

Annandan Jul

Vi åkte härifrån kl 10 för att handla på Torp.
Vi lämnade julklappar till Alice,hon blev glad )
Sen handla vi,var massor med folk där.
Totalt var vi ute i 6 timmar.
Sen slutade diskmaskinen att funka..suck..
Men idag har vi fått en ny )

Juldagen

Om ni funderar på att åka till Svinesund & Nordby på Juldagen,så är allt stängt,precis allt!
Bara så ni vet...

Julafton

Vi var i Munkedal hos mina päron,men vi skulle vara där väldigt tidigt,så det blev väldigt stressigt på morgonen.
Idag kom Charlys föräldrar på besök,& självklart glömde vi en present till dom i Munkedal,så vi fick åka & hämta den idag..sen såg vi 2 paket låg kvar här som Alice skulle haft..Suck..inge bra med jul.
Här kommer iaf lite bilder.

En julgran.

Henke kom på bild.

Jessica med )

Lillan äter på en dinosaurie,standard på julbordet )

Henke,en apa,Jasmine & Alice )

Lillan igen )

Jasmine,en apa & lillan lägger pussel

och igen..

Alice )

Alice,Stina & lillan har gruppkram )

En nakenfis )

och igen..

Lillan & en docka.

En nakenfis & Charly )

plus en docka )

Veckans Retro.

Jul är en högtid med mycket gamla anor som firas i slutet av december.
Julen har genom historien firats av olika orsaker och därtill förknippats med olika seder.
I en västerländsk, kristen kontext firas julen till minne av Jesu födelse.
Julhögtiden är en blandning av religiösa och sekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i världen, och många firar idag jul med färre, eller inga religiösa inslag.
Den officiella svenska julhögtiden börjar den 24 december (julaftonen, aftonen före juldagen) och avslutas den 13 januari (Tjugondag Knut) då "julen dansas ut", även om det på senare tid blivit allt fler som inleder firandet tidigare och betraktar det som avslutat i och med den sista lediga dagen 6 januari (trettondagen).

Kristen anpassning

Jul kallas på nordiska språk samt finska och estniska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse den 25 december (ett datum som saknar grund i evangelierna, men som valdes av romarna på 300-talet, i samband med kampen mot hedendomen).
Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får.
Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober och början på november.
Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd.
Liberius fastställde datum för juldagen till den 25 december år 354.
Enligt en gammal tolkning av 1 Mos. skapades världen vid vårdagjämningen.
Den 25 mars betraktades alltså som Marie bebådelsedag och Kristi födelse beräknades till nio månader därefter, 25 december.
Firandet av Jesu födelse ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.
Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades genom att midvinter redan var en högtid.
Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesu födelse. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.
Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag.
Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen.
Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.
Eftersom den kristna julens första helgdag är den 25 december, inleds helgen klockan 18 kvällen innan, därav namnet julafton.

Julgran

Julgranen är en tradition som tog sin början i Tyskland på 1500-talet.
Under 1600- och 1700-talet försågs granen med ljus.
När granen kläs är olika i olika länder.
Exempelvis sker detta i England i början av december.
Att klä granen innebär att man dekorerar den.
Dekorationerna varierar från plats till plats och färgas ofta också av familjens egen tradition.
I de flesta granar sätts dock ljus, förr stearinljus, numera vanligen elektriska.
Färgade glas- eller plastkulor är vanliga.