lördag 30 december 2017

Veckans retro

Fyrverkeri är en typ av lågexplosiv pyroteknik som används i estetiska syften och underhållningssyfte.
Vanligtvis skjuts fyrverkerier vid nyår, påsk, valborg och olika jubileer.

Fyrverkerier är kända sedan tidigt 1400-tal i Europa.
Krutet kom till Europa på 1200-talet.
Seden kommer ursprungligen från Kina, där krutet troligen uppfunnits långt tidigare.
Enligt en version var det Li Tian, som döpts till Zhusheng (竹声, ljudet av bambu).
Han föddes i Dayao, Liuyang i Hunanprovinsen 18 april år 601, under kejsare Renshou och dog vid 89 års ålder år 690.
Hans grav finns i Beidahe i gamla Dayao.
I Kina används smällare, som ett sätt att skrämma bort onda andar vid många händelser som begravningar, bröllop, invigningar och start på festligheter.

Troligen spreds tekniken via de gamla handelsvägarna till Europa.
Européerna har sedan utvecklat tekniken vidare.
Idag sker den största delen av världens produktion i Kina, men även Italien, Spanien, Indien och andra länder har en egen produktion av mindre volymer.
I Sverige tillverkas numera endast specialprodukter på några få ställen, oftast endast för företagens egna användning.

Miljöpåverkan
I Stockholm gjordes miljömätningar på uppdrag av Miljöförvaltningen under millennieskiftet 22 december-13 januari för att se vilka utsläpp av metaller som fyrverkerier bidrog med.
Kraftigt förhöjda halter av luftburna partiklar PM10 konstaterades.
Stadens officiella nyårsfyrverkeri var blyfritt, men miljön tillfördes ändå 275 kg (extra) bly från privata fyrverkerier.
Andra metaller som ökade i mätningarna var: vanadin, krom, nickel, strontium, titan, mangan, molybden, koppar, kobolt, kadmium.
Även förhöjda halter av arsenik uppmättes.
De uppmätta värdena var dock så låga att de ej föranledde någon åtgärd.
Antagligen beror ökningarna på att det i alla tekniska kemikalier förekommer föroreningar.
På samma sätt ökar halterna av en del metaller när man konstgödslar åkrar.
Vissa ämnen som mättes hade inte förhöjda värden: kvicksilver, kalcium, selen, brom, kisel och fosfor.

Påverkan på djur
Flertalet husdjur förefaller rädda för fyrverkerier och framförallt dess ljud i samband med olika högtider.
Detta beroende på att de inte kan koppla bort ljudet som de inte hört förut och ej heller har någon visuell effekt att koppla ihop.
Och är en matte eller husse som är rädd i närheten blir oftast inte situationen bättre.
Skott/knall-träning är vanligt förekommande och det rekommenderas för djurets bästa överlag då smällar/knallar förekommer i andra situationer.

Fyrverkeripjäser
Bomb är en pyroteknisk effekt som är klotformad och skjuts upp i luften med kastladdning eller tryckluftskanon.
Den kreverar väl på himlen med hjälp av separationsladdning och skjuter då vanligtvis ut mindre brinnande stjärnor.

Fontän är en pressad pyroteknisk massa som brinner med jämnt tempo och ger oftast bara en färgad låga.
Svår att släcka då syretillförseln finns kemiskt i massan.

Raket är en pyroteknisk effekt som drivs av en motor, har en styrpinne.
Det finns raketer som avslutas med krevader, som tjuter, eller bara lämnar spår efter sig.

Eldbägare är en kastladdning som från marken skjuter upp en kaskad av brinnande stjärnor och bildar en "kvast" på himlen.

Tårta är ett batteri av bombetter (liten bomb) och mindre eldbägare sammankopplade för att ge en tidsmässigt längre effekt där även stjärnor och krevader kan variera


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar