Veckans retro

Stephen William Hawking, CH, CBE, FRS, FRSA, född 8 januari 1942 i Oxford, England, är en brittisk fysiker, kosmologiforskare och populärvetenskaplig författare.
Han kom 1988 ut med boken A Brief History of Time (Kosmos – en kort historik) som sålde över tio miljoner exemplar.
Han har framför allt bidragit till två stora insikter inom den moderna fysiken:
att om Albert Einsteins allmänna relativitetsteori är korrekt, måste det med nödvändighet finnas singulariteter.
Denna teori utarbetade han tillsammans med Roger Penrose och sammanfattas i singularitetssatserna.
att svarta hål trots allt kan stråla ut energi, så kallad Hawkingstrålning (1970-talet).

Stephen Hawking lider av en neurodegenerativ nervsjukdom, amyotrofisk lateralskleros (ALS), som har gjort honom nästan helt förlamad.
Han hör till det fåtal som trots sjukdomen fortfarande lever många år efter diagnosen.
Han kommunicerar via en digital röstmaskin.

Forskningsområde
Hawkings främsta forskningsområden är teoretisk kosmologi och kvantmekanik.
I slutet av 1960-talet applicerade Hawking och hans vän och studiekamrat, Roger Penrose en ny komplex matematisk modell som de hade skapat från Albert Einsteins allmänna relativitetsteori.
Detta ledde till att Hawking 1972 kunde bevisa det första av många singularitetssatser; sådana satser tillhandahåller en uppsättning tillräckliga villkor för existensen av en singularitet i rumtiden.
Detta arbete visade att singulariteter, långt ifrån att vara matematiska kuriositeter som endast framträder i specialfall, är en allmän egenskap hos generell relativitet.

Han utvecklade, tillsammans med Brandon Carter, W. Israel och D. Robinson, ett matematiskt bevis för John Wheelers sats om att alla svarta hål till fullo kan beskrivas med de tre egenskaperna massa, rörelsemängdsmoment, och elektrisk laddning.

Hawking föreslog också, baserat på analyser av gammastrålning, att primordiala små svarta hål bildades kort efter Big Bang.
Tillsammans med Bardeen och Carter lade han fram de fyra lagarna för mekaniken hos svarta hål, som en analogi med termodynamiken.
1974 räknade han ut att svarta hål borde 'dunsta av' subatomära partiklar till dess att deras massa tar slut.
Denna strålning kallas idag Hawkingstrålning.

I samarbete med Jim Hartle, utvecklade Hawking en modell i vilken universum inte hade några rumtidsliga gränser.
Därmed ersatte han den ursprungliga singulariteten hos de klassiska modellerna av Big Bang med en region liknande nordpolen på så sätt att det inte finns någon gräns vid nordpolen eftersom ingen kan färdas norr om den.
Ursprungligen förutsåg Hawking med ingen-gräns-förslaget att universum var slutet, men efter diskussioner med Neil Turok insåg han att förslaget även var förenligt med ett universum som inte var stängt.

Datorer
Hawking får en ny dator varje 18–24 månad som doneras av Intel.
En sådan dator donerades den 15 april 2005 och bygger på Intels kretsuppsättning Centrino.
Datorn består av två delar: ett bakre chassi som inhyser 3 stycken 160 wattimmars batterier och diverse kringutrustning.
Det främre chassiet innehåller en tablet-pc samt högtalare som spelar upp hans datorgenererade röst.
De två chassierna är anslutna till varandra med en specialgjord kabel som gör att ström och elektroniska signaler kan skickas fram och tillbaka.
Hawkings dator kan användas 16 timmar i sträck utan att han behöver ladda om batterierna.

Datorn använder ett kort som trådlöst kopplar upp sig mot mobiltelefoninätverket.
Hawking kan se om han har fått mejl och han kan surfa på internet även om han inte är i närheten av sitt Wi-Fi-nätverk.
Hawking kan också använda kortet för att ringa eller ta emot telefonsamtal via en mobiltelefon som har en extern mikrofon framför hans dators högtalare.

Hawking i media
Hawking har medverkat i en rad TV-program. Han spelade exempelvis sig själv i komediserierna Red Dwarf och The Big Bang Theory, spelade ett hologram av sig själv i Star Trek: The Next Generation, medverkade i Late Night med Conan O'Brien, och i Stephen Hawking's universum som visades på Discovery Channel.

Hawking har även "spelat" sig själv i fem avsnitt av The Simpsons, ett avsnitt av Futurama, ett avsnitt av The Arian show och ett avsnitt i Dara show.
Den 5 april 2012 spelade han även sig själv i det 21:a avsnittet på den femte säsongen av The Big Bang Theory. När han porträtterades i TV-serien Family Guy var rösten gjord elektroniskt.
Han har även spelat poker mot Data, Sir Isac Newton och Einstein i Star Trek (the next generation).
Hans riktiga synthesiser-röst användes i delar av Pink Floyds låt Keep Talking från deras album The Division Bell från 1994.
Hans röst användes också i Turbonegros låt Intro: The Party Zone från deras album Party Animals från 2005, Wolfsheims låt Kein Zurück och han härmades i en duett med Richard Cheese i en cover av The Girl is Mine.
Han finns med som rollfigur, spelad av Robert Joy, i filmen Superhero Movie.

Skyline är en science fiction-thriller från 2010 som är delvis baserad på ett uttalande från Stephen Hawking om att det finns en risk att kontakt med utomjordingar utgör fara för mänskligheten.

Filmen Hawking från 2004 med Benedict Cumberbatch handlar om hans unga liv.

The Theory of Everything från 2014 är en biografisk film baserad på Stephen Hawkings liv. Eddie Redmayne spelar huvudrollen.