Olja

När bytte du motorolja senast? 

Förmodligen ingen fråga som du grubblar dig sömnlös över. 

Men motoroljan är lika viktig för din bil som blodet i din kropp. 

Utan rätt olja ökar slitaget och i värsta fall blir det skador i motorn, kanske ett mycket dyrbart totalhaveri.

Därför gäller det att du har koll på oljebytena, speciellt med en något äldre bil där man kanske inte alltid uppsöker märkesverkstaden för regelbunden service. 

Men även nyare bilar tjänar på uppmärksamhet kring oljebytena eftersom korta körsträckor kan leda till kondensvatten och slambildning i motorn. 

Om man kör motorn riktigt varm kokar vattnet bort, vilket alltid är att rekommendera – då får även batteriet en chans att nå full laddning.

Nedtill har vi samlat "10 oljiga motortips" som handlar om motorolja och oljebyten. 

Bläddra även lite längre ned på sidan för att läsa om motoroljans fem uppgifter, vilka fakta som oljestickan kan berätta om och de vanligaste frågorna – med svar – kring motorolja.

10 oljiga motortips:

1) Byt olja efter rekommenderat intervall. 

Använd den oljetyp och den viskositetsklass, till exempel 5W/30, som biltillverkaren anger.

2) Gör det till en vana att kontrollera oljenivån då och då, varför inte i kön till tvättautomaten?

3) Låt motorn bli varm innan den belastas fullt eller varvas hårt. 

Det tar flera minuter efter start för motoroljan att nå alla punkter i motorn och uppnå full smörjeffekt.

4) Byt olja minst vartannat år, även om bilen körs en mindre sträcka än det rekommenderade bytesintervallet. Byt helst motorolja varje år. 

Byt på hösten, då är oljan som bäst när vinterkylan kommer.

5) Snåla inte med oljekvalitén. 

Bra olja kostar pengar, tro inget annat.

6) Byt alltid oljefilter samtidigt med oljan. 

Ett filter som använts länge blir igensatt men släpper förbi smutsen via en skyddsventil (annars hade motorn inte fått någon olja alls), som då kan cirkulera tillbaka in i motorn och göra skada.

7) Häll spilloljan i rätt kärl vid en återvinningscentral. 

Häll ALDRIG oljan i avloppet eller i en gatubrunn!

8) Byt olja en extra gång mellan servicetillfällena om du är extra rädd om motorn. 

Eller belastar den hårt genom korta körsträckor, kökörning, många kallstarter, drar husvagn ofta, eller liknande.

9) Glöm tillsatsmedel. 

En motorolja av god kvalité innehåller alla tillsatser som behövs.

10) Har du köpt en begagnad bil med okänd servicehistorik? 

Gör ett extra, "snabbt" oljebyte redan efter några hundra mil så rensas gammal smuts ut. 

Eller lägg till en "renspolning" av motorn vid kommande oljebyte. 

Det finns speciell maskinutrustning för detta på välutrustade verkstäder. 

Genom sköljningen spolas motorn invändigt med en mineraloljebaserad rengöringsvätska. 

Efter spolningen förblir oljan ren (gyllengul) under längre period, eftersom den cirka halvlitern gammal olja som alltid blir kvar vid oljebyten definitivt sköljts bort.

Motoroljans kvalitetsklasser:

Motoroljan testas och när den uppfyller testkriterierna får den bära sin kvalitetsmärkning. 

Denna kvalitetsuppgift finns dold någonstans i det finstilta på baksidan, ibland på framsidan, men är mycket viktig när man ska välja rätt olja.

Först med att kvalitetsbestämma olja var jänkarna med sitt "American Petroleum Institute", API. 

På 50-talet etablerade de den första klassen "SA", där S står för Service eller person- och lätta lastbilar. 

I snabb takt kom nya klassningar som uppfyllde behoven i de allt mer effektstinna och smörjkrävande motorerna. API-klassen SE och äldre är inte lämpliga för moderna motorer.

API-klasser för bensinmotorer:

SF, SG, SH, SJ: Dessa API-klasser lanserades under 80- och 90-talen. 

De har förbättrat slitagemotstånd och rengöringsförmåga jämfört med föregångarna, men räcker inte till för moderna motorer.

SL. Introducerades 2001.

SM. Introducerades 2004.

SN. Senaste API-klassen som introducerades 2011. 

Är förbättrad för att motverka oljeslam (sludge), förbättra tätning, och möta kraven från moderna motorer. Även konstruerad för motorer som körs på E85-bränsle.

API-klasser för dieselmotorer:

För dieselmoter gäller de äldre kvalitetsklasserna CF, CF-4, CG-4 och CH-4 (ju högre bokstav och siffra, desto bättre kvalité).

CI-4. Introducerades 2002 för att möta de krav som kom 2004.

CI-4 Plus. En förbättrad version som kom 2004.

CJ-4. Introducerades 2006 med förbättringar som bland annat rör avgasreningen.

CK-4. Senaste API-klassen för dieselmotorer, byggd att möta kraven från 2017. 

CK-4 är en förbättrad motorolja som överträffar tidigare kvalitetsklasser.

API FA-4. Är också en ny API-klass för dieselmotorer. 

Avsedd för motorer som tillverkats från 2016 och framåt. 

ACEA-klasser för bensin- och dieselmotorer:

Speciellt den europeiska bilindustrin har varit missnöjda med att amerikanska API varit långsamma med sina uppgraderingar. 

Därför startades det en liknande kvalitetsmärkning i Europa. 

Först under namnet CCMC, men sedan 1996 ersattes den av ACEA.

För personbilar med bensinmotorer är klassningen A1, A2, A3, A4 och högst upp A5. 

För dieselmotorer gäller B1, B2, B3, B4 och högst upp B5. 

Dessa kvalitetsklasser anges ofta ihop, som exempelvis ACEA A5/B5.

För dieselmotorer med katalysator används en beteckning som sträcker sig från ACEA C1 upp till ACEA C5.

Både API och ACEA har släpat efter en del i sin utveckling av kvalitetsklasser, speciellt med avseende på de längre bytesintervallerna. 

Därför har många större biltillverkare inte nöjt sig med ACEA/API, utan har formulerat egna kvalitetskrav. 

Det brukar anges på förpackningen och till exempel kan det stå MB 229.51 (Mercedes) eller VW 504.00 och 507.00 (Volkswagen). 

Andra exempel är BMW Longlife-04 och Porsche C30.

Som bilägare är det mycket viktigt att följa biltillverkarens rekommendation av kvalitetsklasser. 

Om det i handboken till exempel står att motorn ska ha kvalitetsklassen VW 503.01, då är det viktigt att man hittar en motorolja som uppfyller just dessa krav. 

När biltillverkaren skapar en ny kvalitetsklass brukar den namnges med ett högre nummer, VW 503.01 ersattes till exempel med VW 504.00 och den sistnämnda är alltså "bättre". 

Men man måste vara försiktig och vid tveksamhet helst rådfråga sin verkstad om rätt kvalitetsklass. 

VW 506.00 är till exempel avsedd för dieselmotorer och ska inte användas till bensinmotorer som rekommenderas VW 504.00.

Oljestickan berättar något viktigt

När du drar upp oljestickan ur motorn ska du torka av den med en trasa och sedan stoppa ner stickan igen. 

Dra återigen upp oljestickan och titta efter de markeringar som visar övre och undre nivå på oljan.

Förhoppningsvis ligger nivån där den ska men om oljan inte når upp till mer än nedre gränsen (eller kanske under) bör du fylla på mer olja. 

Hur mycket mer olja är inte lätt att avgöra, det skiljer sig mellan olika motorer. 

Men börja med en halv liter motorolja, skruva tillbaka oljepåfyllningslocket och starta motorn. 

Kontrollera nivån igen med oljestickan. 

Aningen för hög nivå på motoroljan är inte så kritiskt, det brukar reglera sig själv.

Färgen och nivån på motoroljan berättar en del om motorn. Läs nedan vad oljestickan berättar:

Gyllengul olja = oljan är nyligen bytt. 

Gratulerar!

Svart olja = sot och annan smuts för förbränningen är upplöst och hålls flytande i oljan. 

Precis som det ska vara och inget att oroa sig över.

Ljusbrun olja = Oljan är uppblandad med vatten – inte bra! 

Det kan vara kondens, men mera troligt är att kylvatten läcker in. 

Om motorn förbrukar kylarvatten är det dags för ett besök hos verkstaden.

Brunt skum runt oljestickan och i oljepåfyllningslocket = kondens (vatten) har samlats i oljan.

Oftast ett resultat av korta körningar där oljan aldrig hinner bli riktigt varm och koka bort vattnet. 

Ingen fara i små mängder, kör varmt så blir blir oljan svart igen.

Blå olja = Du skämtar, eller så har någon fyllt ventilkåpan med blåbär.

För låg nivå = Fyll på olja, en halvliter i taget. 

Motorn bör ha stått stilla i helst tio minuter innan man kollar nivån, eftersom det tar en stund för oljan uppe vid topplocket att rinna tillbaka i oljetråget (där nivån mäts).

För hög nivå = Skumt. 

Kan bero oförbränd bensin som tryckts förbi slitna kolvringar och samlats i oljetråget. 

Kraftigt slitage är ganska osannolikt på nyare motorer. 

Sannolikt har du eller verkstaden fyllt på för mycket olja. 

Kan i värsta fall leda till läckage vid till exempel vevaxeltätningarna.

Motoroljans fem uppgifter

Att oljan smörjer motorn har nog de flesta förstått. 

Men oljan har fler viktiga uppgifter i motorn. 

Fem stycken, för att vara noggrann:

1)      Smörja motorn (det gissade du nog?).

2)      Kyla motorn. En väldigt viktig uppgift.

3)      Rengöra motorn. Smutsen löses upp.

4)      Rostskydda motorn. Viktigt vid stillestånd.

5)      Täta motorn. Vid kolvringar och packningar.

De vanligaste frågorna kring motorolja

Hur ofta måste man byta olja? Följ biltillverkarens rekommendationer, både när det gäller körsträcka och oljekvalitet. 

Kortare bytesintervaller kan rekommenderas om bilen mestadels körs kortare sträckor. 

Kan man blanda syntetolja och mineralolja, till exempel vid en oljepåfyllning? 

Ja. 

Alla motoroljor ska kunna blandas med varandra, det är ett krav.

Varför blir oljan svart, redan kort efter bytet? 

Det är sotrester från förbränningsrummen som skrapats ner av kolvringarna och sedan hamnat i oljan. 

Det är inte så farligt som det ser ut eftersom ganska små mängder sot räcker för att göra oljan svart. 

Vid oljebyte står det alltid kvar lite olja på olika ställen i motorn, cirka en halvliter. 

Den bidrar också till att oljan ganska snabbt blir svart.

Är syntetolja gjord av plast? 

Nej, men ordet "syntet" leder tankarna på fel håll. 

Syntetolja är som regel en råolja som gått igenom några extra steg i framställningsprocessen. 

Därav det högre priset. 

Syntetolja kan ha olika ursprung, men det är mera av tilllverkningsskäl för att uppnå vissa egenskaper.

Är verkligen kallstart så farligt för motorn? 

Kallstart är bland det mest ansträngande du kan göra med motorn. 

Aggressiva restprodukter från förbränningen ligger kvar på metallytorna, som korroderar. 

När motorn startas tar det flera minuter innan smörjningen skyddar lagerytorna. 

Låt det gå helst en halv minut innan du lägger i backen och fräser iväg till jobbet på morgonen. 

Kör försiktigt de första minuterna. 

Använd om möjligt motorvärmare. 

Och njut av att din motor därmed kommer att snurra många extra, tusentals mil bara genom detta (förutsatt att du sköter oljebytena korrekt i övrigt)!

Hur mycket oljeförbrukning är "normalt"? 

Går inte att ge något allmänt svar på. 

En del motorer drar nästan ingen olja alls, andra kan dra en liter olja per 100 körda mil. 

Håll däremot utkik efter förändringar i oljeförbrukningen, det kan tyda på mekaniska problem.

Måste man byta oljefilter vid varje oljebyte? 

Ja. 

Den lilla summan är rätt löjligt jämfört med vad en motorrenovering kostar.

Går det att förlänga bytesintervallet av olja om man regelbundet använder motorvärmare? 

Nej. 

Motorvärmare är bra, inte minst av miljöskäl. 

Däremot blir inte oljan nere i tråget varmare, bara för att motorblocket värms upp av kylvattnet och motorvärmaren. 

Kör man bil i områden som kan bli riktigt kalla vintertid rekommenderas en bra motorolja med lämplig viskositetsklass — oavsett om bilen har motorvärmare eller ej.

Jag har köpt en begagnad bil och vet inte om oljebytena har skötts ordentligt. 

Behöver jag vidta speciella åtgärder? 

Byt oljan, välj hög kvalité och byt även oljefiltret. 

Mer behövs i princip inte. 

Är du mycket osäker på tidigare service kan det vara aktuellt att köra ett första "kort" byte, till exempel nytt oljebyte efter 500 mil. 

Nyligen introducerades en ny typ av maskiner som "sköljer" motorn invändigt i oljekanalerna med en rengöringsvätska. 

Det ska utföras innan ett normalt oljebyte. 

Då är man säker på att motorn är ren från gamla föroreningar och smuts, vilket syns på motoroljan som inte blir svart lika snabbt efter byte.

Är olja avsedd för dieselmotorer bättre än den för bensinmotorer? 

Nej, inte rent allmänt. 

Däremot är smörjmedel avsedda för dieselmotorer uppbyggda för att tåla svavel och sotpartiklar. 

De är även avpassade för att klara avgasreningen där en viss mängd avgaser recirkuleras, partikelfilter och även de speciella katalysatorer som finns på dieselmodeller.

Vad är en multigradeolja? 

En olja som sträcker sig över flera viskositetsklasser. 

Det innebär att den har ett brett användningsområde, temperaturmässigt sett. 

Alla moderna motoroljor är multigradeoljor. 

Singelgrade används mest till äldre motorcyklar.

Min motor ska ha 5W-40, men jag tycker det är för tunt. 

Jag vill ha 15W-40 istället.

Nja, det är en tankevurpa. 

På 50- och 60-talen fanns det inte multigradeoljor, utan man hade till exempel en 10W-olja på vintern och en 30-olja på sommaren. 

Ett begrepp som häftat sig fast än idag, hos en del bilägare. 

5W innebär att oljan är mera lättpumpad vid låga temperaturer och därmed smörjer snabbare och bättre vid kallstart än en "tjockare" 15W-olja. 

Men när arbetstemperaturen uppnåtts, vid cirka 80 –100 grader, har båda oljorna övergått till viskositetsklass 40 – med likartade egenskaper förutsatt att kvalitén är jämförbar i övrigt. 

Den enkla regeln är att alltid hålla sig till biltillverkarens rekommendationer.

Kan jag spara bränsle genom att övergå från min nuvarande 15W-40 olja till en modernare 0W-30?

Kontrollera först vad biltillverkaren anger för någon rekommenderad viskositetsklass. 

Det är aldrig tillrådligt att gå till en "tunnare" olja med lägre viskositetsklass än den som biltillverkaren anger. 

Speciellt äldre bilar med många mil på mätaren ska undvika de "tunna" oljorna på 0W-30 som rekommenderas till många moderna motorer. 

Däremot kan en bra syntetolja – trots att den har rätt viskositetsklass – ändå ge en viss bränslebesparing. Och samtidigt ett bättre skydd. 

Bra oljekvalité är alltid en lönsam investering.

Vad kör Formel 1-bilar på för någon olja? 

En näst intill "vanlig" syntetolja av hög kvalite. 

Vissa modifieringar har gjorts för att minska skumbildningen, eftersom motorerna varvar så högt. 

De flesta andra motorsportgrenar använder helt vanlig olja, direkt från hyllan i butiken.

Kan man spara bränsle genom att fylla på en motorolja med lägre viskositetsklass? 

Ja, men i mindre grad än man kanske hoppas. 

I praktiken handlar det bara om någon eller några procents skillnad. 

Du bör dock aldrig gå ifrån motortillverkarens rekommendation om lämplig viskositetsklass.

Stämmer det att en syntetolja är bättre än en mineralolja, trots att de har samma viskositetsklass? 

Svaret kräver en ganska lång, teknisk utläggning. 

Förenklat kan man säga: ja, syntetoljan kan som regel uppvisa en bättre filmstyrka. 

Ju mera extrema temperaturerna blir, desto tydligare blir det.

När ska man kolla oljenivån på stickan, med kall eller varm motor? 

Beror på motortyp, titta i instruktionsboken. 

En bra grundregel på vattenkylda bilmotorer med våtsump (vanligt oljetråg) är att motorn ska vara varm men att den varit avslagen i några minuter.

Var ska man göra av begagnad olja? 

Lämna den hos en miljöstation, en bensinmack eller kommunens soptipp. 

Lämna iväg oljan direkt och låt den inte stå i garaget, där utgör den bara en brand- och hälsorisk.