Veckans retro

Bowling (svenskt uttal: /ˈbɔ́vlɪŋ/) är en form av kägelsport där spelaren med hjälp av ett bowlingklot skall välta tio uppställda käglor, som är placerade i en triangel i slutet av en avlång bana.
Kloten är vanligen tillverkade av hårdplast, medan banans underlag brukar vara tillverkat av trä eller laminat.
Käglorna är oftast av hård lönn men kan också vara gjorda av hårdplast.
Spelet härstammar ur kägelspelet.

Idag finns det cirka 250 bowlinghallar i Sverige med totalt cirka 2 500 banor.
I USA finns drygt 5 000 bowlinghallar med sammanlagt över 110 000 banor.

I Sverige finns det drygt 30 000 aktiva utövare.
VM spelas numera vartannat år.
VM 2003 spelades i Malaysia.
Det var det sista (senaste?) VM som damer och herrar spelade tillsammans.
Efter det har damerna spelat i Danmark 2005, Mexiko 2007 och spelar i USA 2009.
Herrarnas VM har spelats i 2006 Korea och 2008 Thailand, 2010 spelades det i München, Tyskland, 2012 Las Vegas USA.

Historia
Bowlingen har sitt ursprung i kägelspelet som fördes till USA med invandrare från Nederländerna och Tyskland.
Spel med tio käglor ställda i trekant, på engelska "ten pin bowling" förekom åtminstone redan på 1820-talet även om "nine pin bowling" med tio käglor ställda i fyrkant förblev den vanligaste typen.
På grund av utbredd vadhållning förbjöds bowling med tio käglor i Connecticut.
Det innebar att den tillåtna formen med nio käglor i stället drog till sig popularitet och på 1850-talet började det konstrueras inomhusbanor.
Man gjorde 1875 ett första försök att standardisera reglerna men det dröjde till 1895 American Bowling Congress (ABC) bildades innan spelet slutgiltigt fick fasta regler.

Bowlingen i Sverige
Den första bowlinghallen i Sverige invigdes den 10 oktober 1909 på Hotell Regina i Stockholm.
Kort därefter bildades de första bowlingföreningarna, Reginaklubben af 09 (RK 09), Kägelklubben Record och AIK:s bowlingsektion.
Svenska Bowlingförbundet bildades 1930, blev 1936 medlem i Riksidrottsförbundet och 1952 i FIQ.
Det första Svenska mästerskapet arrangerade 1931 i bowlinghallen på Otterhall i Göteborg.

Poängberäkning

Spelet består av serier om mellan tio och tolv uppställningar.
Vid varje uppställning har spelaren två försök att välta samtliga käglor.
Lyckas spelaren vid första försöket kallas detta strike (X), och vid andra försöket en spärr (spare; /).
Under uppställning tio finns tre rutor, vilket innebär att spelaren kan få tre strikar, en spärr följd av annat slag, eller ett misslyckat försök att välta de tio käglorna på två slag.

Vid två misslyckade försök att välta samtliga käglor räknas poängen enkelt ihop.
Det finns vissa fördelar med att slå spärr eller strike: Vid spärr räknas nästa uppställnings första slags poäng med i det slagets poäng.
Erhålls en spärr vid seriens första uppställning, följt av nio nedslagna käglor, ger detta 19 poäng under uppställning ett.
Vid en strike räknas de två nästföljande slagen in i poängen.
Om de tre första slagen blir 9/spärr; strike; 8/miss, erhålls alltså följande tre poäng: 20, 38, 46.

Om man efter första slaget i en uppställning får kvar minst två käglor med ett mellanrum emellan sig har man fått ett så kallat hål (split; O; _).
Om den första käglan (Kägla nummer ett) fortfarande står räknas detta dock inte som ett hål.

Den perfekta serien
Tolv strikar ger seriens maximala 300 poäng och det kallas för den perfekta serien.
Förste svenske mannen att slå den perfekta serien blev Albert Nummelin den 11 mars 1928 och den första svenska kvinnan blev Maja Thuvesson den 24 januari 1956.

Fram till den 12 april 2013 har den perfekta serien slagit 3610 gånger av svenska spelare, varav några har slagit den mer än en gång.

Material
Nytt material, i form av klot, banunderlag, skor m.m. utvecklas ständigt och gör att sporten blir lättare.
Fast kanske inte lättare utan mer avancerad.

Klot

På avancerade bowlingklot består utsidan av uretanplast som ger möjligheten till att skruva klotet mer tillsammans med en "kärna" i klotet, beroende på kärna och klot.
Kloten borras efter spelarens hand, och kan justeras innan borrning beroende på hur spelaren vill att klotet skall rulla/svänga (skruva) och om det skall vara aggressivt, eller mjukt.
Enklare klot består av polyester precis som spärrbollar, dvs polyesterklot är gjorda för att rulla rakt utan sväng.
Ett bowlingklot får väga upp till 7 257 gram.
Ett klot har som standard tre borrade hål - i sällsynta fall bara två - som (om det gäller privatklot) anpassas efter spelaren.
Ett bowlingklot får ha högst 12 hål, ett för varje finger, ett balanshål, ett ventilationshål till varje finger samt ett “milli”-hål som man testar klotets hårdhet med.

Käglor

Käglorna består av en kärna i hårt lönnträ med ett ytterhölje av plast.
Det finns även godkända käglor helt i plast.
En kägla skall väga mellan 1 417 och 1 644 gram.
Den ska vara 381 mm hög och ha en bottendiameter på 57 mm.
Där käglan är som bredast är måttet 121,1mm.
Käglorna är oftast vita med två röda streck.

Banor
En vanlig bowlingbana är 60 fot lång från övertrampslinje och till bakkant av banan (19,2m).
Från övertrampslinje till den första käglan är det 57 foot (18,2m).
En bowlingbana oljas för att öka banornas livslängd.
Oljan minskar slitaget genom att minska friktionen mellan bana och klot.
Man använder sig av olika oljeprofiler, dvs man lägger ut oljan på lite olika sätt.
Längden på oljan varierar mellan 28-49 fot.
Banorna är nuförtiden oftast tillverkade av laminat, men träbanor förekommer fortfarande i ett flertal hallar.
På sidan av banan finns det två bomrännor som fångar upp klotet om det kommer utanför banan.