Experiment,Cocoa Cola & Mentos,Power Vision
Peters liv & leverne,igen
söndag 29 december 2019
Roadtrip
För ett tag sen tog jag en liten tur efter jobbet.
Åkte till Lysekil )
Åt frukost,en Big Mac i Håby.
Åkte förbi Brastad, till min första lägenhet på Björkvägen 16.
Framme i Lysekil
En väggmålning.
En väggmålning.
Solen tittade fram lite.
Hittade spår.
En kyrka.
En båt.
Piercing i marken.
Hus.
En gammal pissoar kanske?
Gamlestan trodde jag var i Göteborg.
Ganska stort ljus på väggen,fanns fler sånna på andra hus.
En som väntar på sin älskling..eller nått.
Liten fyr?
Tändkulemotor
Tog färjan hemmåt.
lördag 28 december 2019
Veckans retro
Fyrverkeri är en typ av lågexplosiv pyroteknik som används i estetiska syften och underhållningssyfte.
Vanligtvis skjuts fyrverkerier vid nyår, påsk, valborg och olika jubileer.
Fyrverkerier är kända sedan tidigt 1400-tal i Europa.
Krutet kom till Europa på 1200-talet. Seden kommer ursprungligen från Kina, där krutet troligen uppfunnits långt tidigare.
Enligt en version var det Li Tian, som döpts till Zhusheng (竹声, ljudet av bambu).
Han föddes i Dayao, Liuyang i Hunanprovinsen 18 april år 601, under kejsare Renshou och dog vid 89 års ålder år 690.
Hans grav finns i Beidahe i gamla Dayao.
I Kina används smällare, som ett sätt att skrämma bort onda andar vid många händelser som begravningar, bröllop, invigningar och start på festligheter.
Troligen spreds tekniken via de gamla handelsvägarna till Europa.
Européerna har sedan utvecklat tekniken vidare.
Idag sker den största delen av världens produktion i Kina, men även Italien, Spanien, Indien och andra länder har en egen produktion av mindre volymer.
I Sverige tillverkas numera endast specialprodukter på några få ställen, oftast endast för företagens egna användning.
Ingredienser i fyrverkerier
Fyrverkeriers färger skapas i samverkan mellan de kemikalier, salter och grundämnen (metaller) som ingår i blandningen.
Lågans (reaktionens) temperatur påverkar också färgen, samt dessutom påverkas (förstärks) den av närvaro av klor.
Tillsats av till exempel magnalium (en legering av Mg+Al) höjer lågtemperaturen och ger nya ofta ljusstarka färger.
Samverkan mellan olika komplexa reaktionsprocesser påverkar och förändrar också färgerna.
Reaktionerna är svåra att förutsäga och påverkas dessutom av eventuella föroreningar i de industrikemikalier som används.
Påverkan på naturen
Miljöpåverkan
I Stockholm gjordes miljömätningar på uppdrag av Miljöförvaltningen under millennieskiftet 22 december-13 januari för att se vilka utsläpp av metaller som fyrverkerier bidrog med.
Kraftigt förhöjda halter av luftburna partiklar PM10 konstaterades.
Stadens officiella nyårsfyrverkeri var blyfritt, men miljön tillfördes ändå 275 kg (extra) bly från privata fyrverkerier.
Andra metaller som ökade i mätningarna var: vanadin, krom, nickel, strontium, titan, mangan, molybden, koppar, kobolt, kadmium.
Även förhöjda halter av arsenik uppmättes.
De uppmätta värdena var dock så låga att de ej föranledde någon åtgärd.
Antagligen beror ökningarna på att det i alla tekniska kemikalier förekommer föroreningar.
På samma sätt ökar halterna av en del metaller när man konstgödslar åkrar.
Vissa ämnen som mättes hade inte förhöjda värden: kvicksilver, kalcium, selen, brom, kisel och fosfor.
Påverkan på djur
Flertalet husdjur är rädda för fyrverkerier och framförallt dess ljud.
Skott/knall-träning är vanligt förekommande och det rekommenderas för djurets bästa då smällar/knallar förekommer i andra situationer.
Detta hjälper dock långt ifrån alla.
Det finns "kramande" täcken, sk "Thundershirt" som kan hjälpa djuret att må mindre dåligt, det behöver dock tränas in i veckor, i lugn och ro, innan t.ex. nyår när man vet att det kommer smälla.
Man kan göra ett eget genom att sätta på djuret en t-shirt och linda den relativt hårt med ett bandage runt kroppen.
Djuren kan dö av organsvikt men även om de inte avlider skadas deras hälsa till följd av stressen.
De kan dö/skadas svårt av att fly i vild panik och därmed inte tänka på var de hamnar.
Detta gäller såväl tamdjur som t.ex. hästar, hundar, katter som våra vilda djur.
Gå aldrig ut med ett djur okopplat ens i trädgården under nyårshelgen - ett djur som aldrig tidigare visat rädsla kan överraskas och fly för sitt liv.
Vanligtvis skjuts fyrverkerier vid nyår, påsk, valborg och olika jubileer.
Fyrverkerier är kända sedan tidigt 1400-tal i Europa.
Krutet kom till Europa på 1200-talet. Seden kommer ursprungligen från Kina, där krutet troligen uppfunnits långt tidigare.
Enligt en version var det Li Tian, som döpts till Zhusheng (竹声, ljudet av bambu).
Han föddes i Dayao, Liuyang i Hunanprovinsen 18 april år 601, under kejsare Renshou och dog vid 89 års ålder år 690.
Hans grav finns i Beidahe i gamla Dayao.
I Kina används smällare, som ett sätt att skrämma bort onda andar vid många händelser som begravningar, bröllop, invigningar och start på festligheter.
Troligen spreds tekniken via de gamla handelsvägarna till Europa.
Européerna har sedan utvecklat tekniken vidare.
Idag sker den största delen av världens produktion i Kina, men även Italien, Spanien, Indien och andra länder har en egen produktion av mindre volymer.
I Sverige tillverkas numera endast specialprodukter på några få ställen, oftast endast för företagens egna användning.
Ingredienser i fyrverkerier
Fyrverkeriers färger skapas i samverkan mellan de kemikalier, salter och grundämnen (metaller) som ingår i blandningen.
Lågans (reaktionens) temperatur påverkar också färgen, samt dessutom påverkas (förstärks) den av närvaro av klor.
Tillsats av till exempel magnalium (en legering av Mg+Al) höjer lågtemperaturen och ger nya ofta ljusstarka färger.
Samverkan mellan olika komplexa reaktionsprocesser påverkar och förändrar också färgerna.
Reaktionerna är svåra att förutsäga och påverkas dessutom av eventuella föroreningar i de industrikemikalier som används.
Påverkan på naturen
Miljöpåverkan
I Stockholm gjordes miljömätningar på uppdrag av Miljöförvaltningen under millennieskiftet 22 december-13 januari för att se vilka utsläpp av metaller som fyrverkerier bidrog med.
Kraftigt förhöjda halter av luftburna partiklar PM10 konstaterades.
Stadens officiella nyårsfyrverkeri var blyfritt, men miljön tillfördes ändå 275 kg (extra) bly från privata fyrverkerier.
Andra metaller som ökade i mätningarna var: vanadin, krom, nickel, strontium, titan, mangan, molybden, koppar, kobolt, kadmium.
Även förhöjda halter av arsenik uppmättes.
De uppmätta värdena var dock så låga att de ej föranledde någon åtgärd.
Antagligen beror ökningarna på att det i alla tekniska kemikalier förekommer föroreningar.
På samma sätt ökar halterna av en del metaller när man konstgödslar åkrar.
Vissa ämnen som mättes hade inte förhöjda värden: kvicksilver, kalcium, selen, brom, kisel och fosfor.
Påverkan på djur
Flertalet husdjur är rädda för fyrverkerier och framförallt dess ljud.
Skott/knall-träning är vanligt förekommande och det rekommenderas för djurets bästa då smällar/knallar förekommer i andra situationer.
Detta hjälper dock långt ifrån alla.
Det finns "kramande" täcken, sk "Thundershirt" som kan hjälpa djuret att må mindre dåligt, det behöver dock tränas in i veckor, i lugn och ro, innan t.ex. nyår när man vet att det kommer smälla.
Man kan göra ett eget genom att sätta på djuret en t-shirt och linda den relativt hårt med ett bandage runt kroppen.
Djuren kan dö av organsvikt men även om de inte avlider skadas deras hälsa till följd av stressen.
De kan dö/skadas svårt av att fly i vild panik och därmed inte tänka på var de hamnar.
Detta gäller såväl tamdjur som t.ex. hästar, hundar, katter som våra vilda djur.
Gå aldrig ut med ett djur okopplat ens i trädgården under nyårshelgen - ett djur som aldrig tidigare visat rädsla kan överraskas och fly för sitt liv.
fredag 27 december 2019
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)