Norges grundlagsdag (bokmål: syttende mai, nynorska: syttande mai; vanligt uttal: sött'ne mai) firas den 17 maj varje år.
Det är en helgdag och flaggdag i Norge.
Den benämns på norska Grundlovsdagen.
Historia
Dagen firas eftersom prinsregent Christian Frederik valdes till kung och skrev under Norges grundlag den 17 maj 1814 (lagen blev antagen av Riksforsamlingen i Eidsvoll dagen innan, den 16 maj).
Detta inledde en kort period för Norge som oavhängig stat, innan ett krig med Sverige ledde till konventionen i Moss den 14 augusti samma år.
Då var Norge tvunget att revidera grundlagen och ingå en personalunion med Sverige, vilken bestod från 4 november 1814 fram till 1905.
Grundlagen fick dock behållas och säkerställde att Norge bestod som självständig stat under perioden.
Firande och traditioner
Norges nationaldag firas i stor omfattning.
Firandet är präglat av traditioner, och norrmännens glädje över att vara självständiga.
17 maj-tåget
Barntåget den 17 maj har varit en tradition i Norge sedan mitten av 1800-talet.
Barntågen består av marscherande musikkårer och festklädda barn som viftar med norska flaggor.
Varje år går det flera tusen 17 maj-tåg genom Norge av olika storlek, från mindre tåg i byarna till det tåg som går genom Oslo på tiotusentals personer.
Det går också tåg i norska miljöer i utlandet.
Barntågen följer speciella rutter och är organiserade så att barnen går klassvis bakom en standar.
Oslo-tåget går bland annat förbi slottet där norska kungafamiljen står och vinkar från balkongen.
Oslo-tåget anförs av Hans Majestet Kongens Garde som således spelar flöjt, trombon, tuba och trummor.
Musik
Det är flera traditionella sånger som sjungs den 17 maj, bland annat Norges nationalsång Ja, vi elsker dette landet och det som för många norrmän blivit en andra inofficiell nationalsång, Norge i rødt, hvitt og blått.