Fordonsskatt är en skatt för de flesta motordrivna fordon som personbilar, bussar, lastbilar, motorcyklar, traktorer för att fordonet skall få användas på allmän väg.
Fordonsskatt i Sverige
Fordonsskatt i Sverige betalas till staten för skattepliktiga fordon.
Fordonsskatt och saluvagnsskatt räknas tillsammans som vägtrafikskatt.
Årlig fordonsskatt på har i Sverige tagits ut sedan 1922.
Syfte var att bilisterna skulle betala för vägunderhåll och den vägförslitning som orsakades av motorfordonen.
Handläggande myndigheter
Beslut om vägtrafikskatt fattas av Transportstyrelsen, som från och med den 1 januari 2009 har tagit över bl.a. Trafikregistret efter Vägverket, genom automatiserad behandling med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret för Skatteverkets räkning.
Om skatt som har beslutats genom automatiserad behandling har blivit uppenbart oriktig på grund av misstag vid den automatiserade behandlingen, skall Transportstyrelsen rätta beslutet.
Transportstyrelsen fattar även beslut om dröjsmålsavgift för Skatteverkets räkning.
Övriga beslut enligt vägtrafikskattelagen, med undantag av beslut med stöd av vissa ansvarsbestämmelser, fattas av Skatteverket.
Transportstyrelsen verkställer debitering och återbetalning av skatt, avgifter och ränta för Skatteverkets räkning. Det är Transportstyrelsens enhet Trafikregistret som utför uppgifter på fordonsskatteområdet.
Skattskyldiga personer
Skattskyldig är ägaren av fordonet.
Detta kan tyckas vara en lätt tillämpbar regel, men det är inte alltid så enkelt.
Vem som är ägare av fordonet definieras närmare som den som är antecknad i vägtrafikregistret som ägare eller den som bör vara antecknad som ägare.
Vid ordinarie debitering är det den person som är registrerad som ägare vid ingången av den månad då skatten ska betalas (betalningsmånaden) som är skattskyldig.
Om ett fordon övergår till en annan ägare den första dagen i betalningsmånaden, anses säljaren vara den som ägde fordonet vid månadens ingång.
Transportstyrelsen, som för vägtrafikregistret, är inte skyldig att närmare efterforska vem som är den egentliga ägaren av ett fordon, när exempelvis en anmälan om ägarbyte avseende ett fordon kommer in till Transportstyrelsen. Det beror på att det anses vara viktigare att ägarbyten kan registreras snabbt och billigt än att det i varje enskilt fall blir korrekt.
Detta är till fördel för den stora majoritet som byter ägare på sina fordon utan att det förekommer fel vid anmälan. Ägarbyten registreras genom automatisk databehandling, om det har förekommit fel får den enskilde höra av sig till Transportstyrelsen för att begära att felet skall åtgärdas.
Om felet vid ägarbytet har påverkat skattskyldigheten till ett fordon, får den enskilde som felaktigt har fått ett krav på fordonsskatt höra av sig till Skatteverket och åberopa regeln att det är den som "bör vara" antecknad som ägare i vägtrafikregistret som är skattskyldig.
Betalning av fordonsskatten
Fordonsskatten betalas utifrån skatteår eller skatteperioder.
Enligt huvudregeln gäller att debiteringen vid fordonsskatten skall avse skatt för tiden till utgången av skatteåret eller, om skatten för hela året överstiger 3 600 kronor, till utgången av skatteperioden.
Inför betalning av fordonsskatten skall Transportstyrelsen skicka ett inbetalningskort för skatten till den skattskyldige snarast möjligt, i fråga om betalning i ordinarie tid senast den tolfte i betalningsmånaden.
Om en fordonsägare inte har fått inbetalningskortet, skall han eller hon anmäla detta till Transportstyrelsen senast en vecka innan skatten skall vara inbetald.
Det innebär att den fordonsägare som händelsevis inte får inbetalningskort för fordonsskatten själv ändå ansvarar för att fordonsskatten skall betalas in.
Dröjsmålsavgift kan debiteras den som inte betalar in fordonsskatten, det hjälper då inte att hänvisa till att inbetalningskort inte har kommit.
