Färg-TV är television i fullfärg, till skillnad från svartvit TV.
Under 1970-talet hade färg-TV i princip fasat ut den svartvita tekniken.
Tekniken bygger på additiv färgblandning med RGB-skalan, där alla färger tillsammans bildar vitt.
Färg-TVbilderna kom först 1967. Ordet förekommer i svenska media för första gången 1962.
De svartvita TV-sändningarna skickade ut en analog ljudsignal samt en analog bildsignal, den så kallade luminanssignalen, vilken innehöll information om hur ljus varje punkt på TV-skärmen skulle vara.
Den ursprungliga analoga färg-TVsändningen innehöll en ljudsignal, tre färgsignaler, en för rött ljus, en för grönt ljus samt en signal för blått ljus (RGB).
Dessutom innehöll färg-TVsignalen en luminanssignal, vilken var densamma som för svartvit TV-sändning.
För att minska på bandbredden hos radiosignalen så överlagrades informationen från en av färgsignalerna och blandades ihop med de två andra färgsignalerna.
I själva TV-apparaten separerades sedan den tredje färgsignalen ut igen.
Den ursprungliga färg-TV-tekniken var katodstrålerör, men sedan har man bland annat börjat utveckla plasmaskärmar.
Idag säljs nästan uteslutande platta TV-skärmar av typen plasma-TV, LCD-TV och LED-TV.
Färg-TV i Sverige
I Sverige gjordes den första provsändningen med färg-tv den 3 februari 1965 och visade en modeshow från en provisorisk studio i Philipshuset i Stockholm.
I oktober 1968 fanns färg-tv i 30 000 svenska hem.
Apparaterna kostade cirka 4 000 kronor (32500 kr i 2011 penningsvärde.
I början sändes bara enstaka program i färg, men den 1 april 1970 gav regeringen klartecken till regelbundna sändningar med sex färgtimmar i veckan.