Tshirt
torsdag 31 oktober 2019
onsdag 30 oktober 2019
Projekt Nemo del 3
Lite rostlagning.
Mycket rost.
Bortkapat
En ny bit mallades fram av den bortkapade biten
Ditsvetsad plåtbit & spackel.
Slipat & på med grundfärg
Nästa sida lite mindre rost.
Kapa
Kapa
Ditsvetsade plåtbitar & spackla
Här är bakskärmen.
Lite plåtbitar fastsvetsade.
Målad med sprayfärg
Blev bättre än rost iaf )
tisdag 29 oktober 2019
måndag 28 oktober 2019
lördag 26 oktober 2019
Veckans retro
Radergummi, även kautschuk, suddgummi och sudd , är ett skrivhjälpmedel.
Det finns olika typer av radergummin, bland annat radergummin som avlägsnar skrift från blyerts- och overheadpennor.
Radergummin är oftast tillverkade av plast, men äldre modeller är tillverkade av kautschuk.
I kontorsmiljö är det vanligt med rätblocksform på radergummin.
För hemmabruk och skola förekommer variation och även radergummin med olika dofter, som i folkmun brukar kallas luktsudd.
Under 1980-talet blev det populärt bland barn att samla på radergummin i olika färger och former, såsom blommor och bilar, och ofta var det fråga om luktsudd.
Det finns även radergummin som går att knåda till en form som passar situationen, så kallat knådgummi.
Detta trycker man mot blyertsskriften man vill ta bort och "lyfter" bort den.
Historik
Radergummit uppfanns på 1770-talet av Joseph Priestley.
Han upptäckte att man kunde ta bort blyerts från pappersytor genom att gnugga en bit kautschuk mot den.
Sedan dess har flera formler utvecklats för att komma fram till dagens radergummin.
Tidigt kom man på att man skulle göra gummit grynigare för att slita mindre på pappret, men man skulle också försöka behålla gummits molekylära sammanhållning.
Bakomliggande mekanik
Själva skeendet vid suddningen är enkelt: Gummit gnuggas mot blyertsskriften, varvid de kantiga blyertskornen fastnar på den feta gummiytan. Blyertsen och gummit rullas ihop till små "korvar", som lossnar och faller av, vilket gör det möjligt för nytt, rent gummi att komma fram.
När man gnuggar det mot pappret rycks kolmolekylkedjorna upp ur pappersfibrerna och märkena försvinner.
Det finns olika typer av radergummin, bland annat radergummin som avlägsnar skrift från blyerts- och overheadpennor.
Radergummin är oftast tillverkade av plast, men äldre modeller är tillverkade av kautschuk.
I kontorsmiljö är det vanligt med rätblocksform på radergummin.
För hemmabruk och skola förekommer variation och även radergummin med olika dofter, som i folkmun brukar kallas luktsudd.
Under 1980-talet blev det populärt bland barn att samla på radergummin i olika färger och former, såsom blommor och bilar, och ofta var det fråga om luktsudd.
Det finns även radergummin som går att knåda till en form som passar situationen, så kallat knådgummi.
Detta trycker man mot blyertsskriften man vill ta bort och "lyfter" bort den.
Historik
Radergummit uppfanns på 1770-talet av Joseph Priestley.
Han upptäckte att man kunde ta bort blyerts från pappersytor genom att gnugga en bit kautschuk mot den.
Sedan dess har flera formler utvecklats för att komma fram till dagens radergummin.
Tidigt kom man på att man skulle göra gummit grynigare för att slita mindre på pappret, men man skulle också försöka behålla gummits molekylära sammanhållning.
Bakomliggande mekanik
Själva skeendet vid suddningen är enkelt: Gummit gnuggas mot blyertsskriften, varvid de kantiga blyertskornen fastnar på den feta gummiytan. Blyertsen och gummit rullas ihop till små "korvar", som lossnar och faller av, vilket gör det möjligt för nytt, rent gummi att komma fram.
När man gnuggar det mot pappret rycks kolmolekylkedjorna upp ur pappersfibrerna och märkena försvinner.
fredag 25 oktober 2019
torsdag 24 oktober 2019
onsdag 23 oktober 2019
tisdag 22 oktober 2019
Projekt Nemo del 2
Växelspaken var lite lealös,dvs man fick putta dit spaken där man ville ha den,den gick inte tillbaka i mittenläget av sig själv.
Så efter lite googlande så fick jag reda på att det var ett vanligt fel,att fjädern under bilen vid växelspaken gick ofta sönder,nån skrev att den kostade 26$,dvs väldigt mycket för en fjäder )
Här hittade jag fjädern hängades under bilen,där ena änden hade gått av.
Böjde till en ny ögla.
Här ska den sitta.
Typ såhär )
Men tyckte inte att fjädern orkade flytta spaken tillräckligt.
Så en annan fjäder fick letas upp,lite längre,men mycket starkare!
Svår att få dit också,men nu blev växelspaken mycket bättre )
måndag 21 oktober 2019
söndag 20 oktober 2019
lördag 19 oktober 2019
Veckans retro
Kaffefilter är ett trattformat filter av papper som placeras i kaffebryggaren för att skilja kaffedrick och sump.
Kaffefiltret uppfanns 1908 i Dresden av Melitta Bentz, som retade sig på spår av sump i kaffe och genom sina barns skolböcker hade fått idén att använda den inlagda läskpapperet som filter.
Efter henne och hennes företag Melitta kommer synonymen Melittafilter.
Användning
Sedan kaffefiltret har placerats i kaffebryggaren fylls det med malda kaffebönor.
När det heta vattnet rinner igenom, hindrar filtret de finmalda bönorna att passera till uppsamlingskärlet.
Efteråt kallas de återstående malda bönorna för sump och kan slängas tillsammans med filtret i komposten.
Andra slags trattar
Det finns runda kaffefilter för kaffebryggare och trattformade filter i olika storlek för att passa lösa bryggtrattar i olika storlekar. Storlekarna är dimensionerade efter mängden kaffe som ska bryggas per tillfälle.
Filter för större kaffebryggare som förekommer i offentliga miljöer eller kontorsmiljö kan ha olika utseende beroende på vilken funktion de behöver ha.
Filterstorlekar
Filter med beteckningarna 1×2, 1×4 och 1×6 har samma vinkel men olika höjd – ca 100, 125 respektive 150 mm.
Filter med beteckningarna 101 och 102 har en mindre vinkel och höjder på ca 95 respektive 115 mm.
Hälsa
Filtrerat kaffe heter bryggkaffe och anses vara mer hälsosamt än kokat kaffe från vilket sumpen avlägsnas på annat sätt.
Kaffefiltret uppfanns 1908 i Dresden av Melitta Bentz, som retade sig på spår av sump i kaffe och genom sina barns skolböcker hade fått idén att använda den inlagda läskpapperet som filter.
Efter henne och hennes företag Melitta kommer synonymen Melittafilter.
Användning
Sedan kaffefiltret har placerats i kaffebryggaren fylls det med malda kaffebönor.
När det heta vattnet rinner igenom, hindrar filtret de finmalda bönorna att passera till uppsamlingskärlet.
Efteråt kallas de återstående malda bönorna för sump och kan slängas tillsammans med filtret i komposten.
Andra slags trattar
Det finns runda kaffefilter för kaffebryggare och trattformade filter i olika storlek för att passa lösa bryggtrattar i olika storlekar. Storlekarna är dimensionerade efter mängden kaffe som ska bryggas per tillfälle.
Filter för större kaffebryggare som förekommer i offentliga miljöer eller kontorsmiljö kan ha olika utseende beroende på vilken funktion de behöver ha.
Filterstorlekar
Filter med beteckningarna 1×2, 1×4 och 1×6 har samma vinkel men olika höjd – ca 100, 125 respektive 150 mm.
Filter med beteckningarna 101 och 102 har en mindre vinkel och höjder på ca 95 respektive 115 mm.
Hälsa
Filtrerat kaffe heter bryggkaffe och anses vara mer hälsosamt än kokat kaffe från vilket sumpen avlägsnas på annat sätt.
fredag 18 oktober 2019
Kamerabilder
Ni kommer väl ihåg detta inlägget?
Så här kommer mer bilder )
Bil 8800
A-Bombers
Bild 8902
A-Bombers
Bild 9042
Färgelanda dagarna
Bild 9100
Färgelanda dagarna
Bild 9200
Båstnäs bilkyrkogård
Bild 9300
Båstnäs bilkyrkogård
Bild 9400
Mellanlins macro på en skruv på ett objektiv
Bild 9503
Frans namngivning
Bild 9600
Backamo
Bild 9700
Båstnäs bilkyrkogård
Bild 9800
Båstnäs bilkyrkogård
Bild 9900
Elmia
Bild 0001
Elmia
Bild 0100
Elmia
Bild 0200
Elmia
Bild 0300
Krutracet
Bild 0400
Krutracet
Bild 0500
krutracet
Bild 0600
Folkrace
Bild 0700
Folkrace
Bild 0800
Folkrace
Bild 0900
Folkrace
Bild 1000
Folkrace
Bild 1100
Uddevalla veteranrally
Bild 1200
Torp skola
Bild 1300
Färgelanda bilträff
Bild 1400
Bynanders bilmuseum
Bild 1500
Slussträffen
Bild 1600
Öland
Bild 1700
Öland
Bild 1800
Folkrace
Bild 1900
Folkrace
Bild 2000
Folkrace
Bild 2100
Folkrace
Bild 2200
Folkrace
Bild 2300
Arvika bilmuseum
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)