Vincent Marcus Perez Beatbox
söndag 30 september 2018
Projekt Pete del 8
Efter att ha kört utan handbroms i 2 veckor så fick jag äntligen delarna )
Dom gamla delarna som föll isär när jag tog isär för att kolla varför handbromsen inte tog nåt.
Där ska dom sitta iaf )
Nya saker på plats )
På andra sidan funkade bromsen,men beläggen såg inget bra ut,så inget att spara på ens.
Lirte belägg var det kvar,men men,bara & slänga.
Monterat nytt på den sidan också.)
lördag 29 september 2018
Veckans retro
Höst är i det tempererade klimatet en av de fyra årstiderna, på norra halvklotet under månaderna september, oktober och november.
På södra halvklotet omfattas hösten av månaderna mars, april och maj.
I astronomisk bemärkelse börjar hösten med höstdagjämningen och slutar vid vintersolståndet.
SMHI definierar hösten som den årstid när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader.
Eller mellan 0 och 10 grader under 5 dygn efter temperaturer över 10 grader efter 1 augusti.
Om sommaren skulle utebli (om inte temperaturen övergår 10°C i minst 5 dygn) börjar hösten tidigast 1 augusti.
Motsvarande datum för våren, om vintern uteblir, är den 15 februari.
Ordet "höst" betyder "skörd" och är besläktat med "hösta" och "inhösta", det vill säga samla eller hämta in.
Hösten är alltså ursprungligen skördetiden. (Jämför Eng. "Harvest").
Vädret
Meteorologiskt består hösten av fyra instanser.
Först börjar solens uppvärmning att minska, eftersom solen hamnar allt lägre på himlen.
Av detta följer att det blir stora temperaturskillnader mellan norr och söder. Temperaturskillnaderna leder till att det blir fler och kraftigare lågtryck med tillhörande nederbördsområden (antingen regn, snö eller blandning).
Slutligen tränger den kalla luften från norr sig söderut.
Vissa år vänder det varma vädret tillbaka en stund – i Sverige omkring den 7 oktober – vilket brukar kallas brittsommar, eftersom den 7 oktober är Birgittadagen.
Om det varma vädret kommer efter den första frosten kallas det indiansommar.
Höstdimma eller strålningsdimma, som är vanligt i Skandinavien, beror på högtryck, och bildas under natten genom att luften vid marken kyls ner.
Ju längre tid luften kyls under natten, desto längre tid varar dimman som skingras på morgonen när luften värms igen.
Om dimman blir riktigt tjock förmår dock inte solen värma marken, och då kan dimman bli kvar under dagen.
Det är under höst också vanligt med gråmulet väder trots högtryck.
Höst och levande väsen
Om hösten går växter in i dormans, de börjar förbereda sig för vintervilan.
Processen med att löven gulnar sätts igång genom att växterna börjar producera abskissinsyra. Klorofyllen försvinner därmed från växter som inte är städsegröna, varigenom de gula nyanser som blad och löv alltid har blottläggs.
Lövens gulnande hänger samman med att växterna gör sig redo för vintervila och då behöver de energin som klorofyllen förbrukar under sommaren.
b-karoten och flavonoler (quercetin) står för den gula färgen, och mängden varierar bland olika växter.
Blad och löv blir röda av att växten tillverkar antocyaniner under hösten.
Olika växter får därför företrädesvis antingen gula eller röda höstfärger.
Nyansen påverkas också av vädret, speciellt på aspar vilka kan få båda färgerna; ju mildare och regnigare höst desto gulare löv, och ju torrare och kallare desto rödare.
Löven och bladen fälls genom att bladfästet förkorkas.
Förkorkningen fördröjs av goda ljusförhållanden, varför träd som står nära en ljuskälla behåller löven längre än träd som står mörkt.
Människan och hösten
Människan härstammar från den tropiska delen av Afrika (se vidare människans utveckling).
Vid vandring norrut var folk tvungna att börja använda eld och kläder för att hålla värmen.
Under hösten är det ofta fuktigt även utan nederbörd, så man har man nytta av paraply och regnkläder som regnrockar och galonbyxor.
Särskilt barn kläs ofta redan under hösten i vinterkläder som varma jackor, overaller, mössor och så vidare.
Trafik
Redan innan vinterns snö har kommit, kan det förekomma halka på grund av nattfrost.
I Sverige är det numera lag på att ha vinterdäck från mitten av november.
Järnväg och spårväg kan drabbas av lövhalka.
Kultur
I skönlitteraturen kan hösten symbolisera något som är på avtagande eller döende, såsom ålderdomen.
Även i andra sammanhang kan man säga att någon är "på sin ålders höst" om personen är gammal.
På södra halvklotet omfattas hösten av månaderna mars, april och maj.
I astronomisk bemärkelse börjar hösten med höstdagjämningen och slutar vid vintersolståndet.
SMHI definierar hösten som den årstid när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader.
Eller mellan 0 och 10 grader under 5 dygn efter temperaturer över 10 grader efter 1 augusti.
Om sommaren skulle utebli (om inte temperaturen övergår 10°C i minst 5 dygn) börjar hösten tidigast 1 augusti.
Motsvarande datum för våren, om vintern uteblir, är den 15 februari.
Ordet "höst" betyder "skörd" och är besläktat med "hösta" och "inhösta", det vill säga samla eller hämta in.
Hösten är alltså ursprungligen skördetiden. (Jämför Eng. "Harvest").
Vädret
Meteorologiskt består hösten av fyra instanser.
Först börjar solens uppvärmning att minska, eftersom solen hamnar allt lägre på himlen.
Av detta följer att det blir stora temperaturskillnader mellan norr och söder. Temperaturskillnaderna leder till att det blir fler och kraftigare lågtryck med tillhörande nederbördsområden (antingen regn, snö eller blandning).
Slutligen tränger den kalla luften från norr sig söderut.
Vissa år vänder det varma vädret tillbaka en stund – i Sverige omkring den 7 oktober – vilket brukar kallas brittsommar, eftersom den 7 oktober är Birgittadagen.
Om det varma vädret kommer efter den första frosten kallas det indiansommar.
Höstdimma eller strålningsdimma, som är vanligt i Skandinavien, beror på högtryck, och bildas under natten genom att luften vid marken kyls ner.
Ju längre tid luften kyls under natten, desto längre tid varar dimman som skingras på morgonen när luften värms igen.
Om dimman blir riktigt tjock förmår dock inte solen värma marken, och då kan dimman bli kvar under dagen.
Det är under höst också vanligt med gråmulet väder trots högtryck.
Höst och levande väsen
Om hösten går växter in i dormans, de börjar förbereda sig för vintervilan.
Processen med att löven gulnar sätts igång genom att växterna börjar producera abskissinsyra. Klorofyllen försvinner därmed från växter som inte är städsegröna, varigenom de gula nyanser som blad och löv alltid har blottläggs.
Lövens gulnande hänger samman med att växterna gör sig redo för vintervila och då behöver de energin som klorofyllen förbrukar under sommaren.
b-karoten och flavonoler (quercetin) står för den gula färgen, och mängden varierar bland olika växter.
Blad och löv blir röda av att växten tillverkar antocyaniner under hösten.
Olika växter får därför företrädesvis antingen gula eller röda höstfärger.
Nyansen påverkas också av vädret, speciellt på aspar vilka kan få båda färgerna; ju mildare och regnigare höst desto gulare löv, och ju torrare och kallare desto rödare.
Löven och bladen fälls genom att bladfästet förkorkas.
Förkorkningen fördröjs av goda ljusförhållanden, varför träd som står nära en ljuskälla behåller löven längre än träd som står mörkt.
Människan och hösten
Människan härstammar från den tropiska delen av Afrika (se vidare människans utveckling).
Vid vandring norrut var folk tvungna att börja använda eld och kläder för att hålla värmen.
Under hösten är det ofta fuktigt även utan nederbörd, så man har man nytta av paraply och regnkläder som regnrockar och galonbyxor.
Särskilt barn kläs ofta redan under hösten i vinterkläder som varma jackor, overaller, mössor och så vidare.
Trafik
Redan innan vinterns snö har kommit, kan det förekomma halka på grund av nattfrost.
I Sverige är det numera lag på att ha vinterdäck från mitten av november.
Järnväg och spårväg kan drabbas av lövhalka.
Kultur
I skönlitteraturen kan hösten symbolisera något som är på avtagande eller döende, såsom ålderdomen.
Även i andra sammanhang kan man säga att någon är "på sin ålders höst" om personen är gammal.
fredag 28 september 2018
Test
Jim Beam Apple 35%
Fick specialbeställas på systemet,för 250kr.
Smakar äpple,blir godare ju mer man får tillfälle att dricka den,den slinker ner lättare än vanlig whiskey,men med lite eftersmak..
torsdag 27 september 2018
Grattis
Grattis Audin som igår fyllde 33 år )
Det firades med öl,nybakta bullar,med ljudtuta,teckning & present )
En schysst doftgran(bil) )
onsdag 26 september 2018
Tavla del 1
Jag köpte för ett tag sen en tavla man ska måla med siffror,nu äntligen har jag börjat lite )
Se så små fält det är.
Färg & penslar fick man med )
Så kommer den se ut när den är färdig )
tisdag 25 september 2018
måndag 24 september 2018
Projekt Pete del 7
Fick bytt lite ljud i Pete )
Dörrsidan borttagen.
Originalhögtalare.
Original vs Pro Audio,lite biffigare )
Visserligen på 8 ohm,men men..
Diskanten placerade jag där.
Tajt om plats var det.
Högtalaren i dörren
Så ser det ut färdigt.
Hur låter det då?
Jo,mycket bätre än original,med bättre diskantljud & mer bas )
söndag 23 september 2018
lördag 22 september 2018
Projekt Lamborghini del 3
Jaha,verkar vara nästan ett update var halvår på detta projektet..har haft fullt upp )
Här är framvagnen ditsatt )
Hjul & avgasrör i bild )
Karossen målad & inredningen )
fredag 21 september 2018
Veckans retro
(Nu blev det på rätt dag..inte lätt o va sjuk...tyck synd om mig..)
Valfångst eller valjakt, är fångst av valar.
Valfångst har förekommit eller förekommer i organiserad form i bland annat Japan, Island och Norge.
En organisation som behandlar valfångst är IWC, Internationella valfångstkommissionen.
I modern valfångst skjuter man en granat med harpun mot valen.
Granaten exploderar trettio centimeter in valens kropp och försätter den i chock tills den dör.
Tidigare sköt man harpuner med en mindre kanon och man har också jagat val med harpuner som kastats med handkraft.
Sedan 1986 är kommersiell valfångst förbjuden.
Tidig valfångst
Under medeltiden jagade man val för att få kött, tran som användes som bränsle och de stora gomlisterna, barder, som användes till husbygge.
Redan vid slutet av medeltiden var stora flottor ute och jagade de stora valarterna, huvudsakligen rätvalar som grönlandsval och nordkapare.
Till skillnad från övriga valar flyter nämligen rätvalar när de dött.
Till exempel hade den nederländska flottan under 1500- och 1600-talen cirka 300 valfångstskepp med 18 000 man i besättning.
Under 1700-talet och 1800-talet jagades huvudsakligen bardvalar för sina gomlister som användes i korsetter och krinoliner.
Dessutom användes kaskelotens spermaceti som smörjmedel för maskiner och dess ambra som grundämne för farmacin och parfymframställning.
Industriell valfångst
Efter uppfinnandet av sprängharpunen ökade jakten betydligt.
Stora skepp omvandlades till moderskepp och där förädlades valen till olika produkter.
Runt början av 1900-talet hade valar en stor betydelse som råvarukälla för industrin, framför allt valoljan som kokades ur späcket och även ur kött och ben.
Det var fettbrist i världen, både på grund av militär rustning (tillverkning av sprängmedel) och på grund av dåtidens bristande tillgång på vegetabiliska fetter till matfett och tvål.
Under denna tid pågick därför en intensiv industriell jakt.
Till exempel jagades på 1930-talet varje år omkring 30 000 valar.
Den japanska jakten var ett undantag: den bedrevs huvudsakligen för att köttet användes till livsmedel.
Flensning
Flensning innebär själva styckningen av den dödade valen.
Under 1800- och 1900-talens stora industriella valfångst vid fasta landstationer skedde flensningen på ett så kallat flensplan, vilket var förbundet med en slip där man drog upp valen.
Flensarna var de bäst betalda arbetarna på valstationerna.
Flensning kunde även ske vid flytande kokerier som var förankrade vid tillfälliga ankringsplatser.
Då flensades det i sjön - den uppblåsta valen skars i stycken av flensare som gick omkring på den flytande valen, och späck- och köttstycken vischades ombord till kokeriet. Flensarna arbetade med stora knivar på långa skaft som såg ut som felvinklade hockeyklubbor.
När den pelagiska fångsten utan landstationer utvecklades på 1920-talet, flensades till att börja med i öppen sjö.
Det var farligt och ineffektivt och ledde till att de flytande valkokerierna i slutet av 1920-talet i aktern utrustades med öppna slipar där man halade upp valskrotten till speciellt inrättade flensplan uppe på fartygsdäcket.
Då blev valfångsten på allvar en effektiv industri, vilket under andra hälften av 1900-talet ledde till överfångst och närmast utrotning av flera stora valarter.
Valfångst i Nordatlanten
Valfångsten i Gamborg Fjord i Danmark av Vanlig tumlare skedde från medeltiden fram till slutet av 1800-talet, utgående från Middelfart.
En liknande fångstteknik används beträffande vandrande grindvalar vid Färöarna, Grindadráp.
Konsekvenser
De flesta valarters bestånd är idag hotade.
Några större valarter blev nästan utdöda.
Fullständigt utrotade blev till exempel gråvalspopulationen i Atlanten och biscayavalen.
Av arten nordkapare finns troligtvis bara 300 till 600 individer.
Populationen av blåvalen uppskattas till maximalt 14 000 individer.
De första skyddsåtgärderna för valar fastställdes 1931.
Tydligt hotade arter som knölvalen, som det vid denna tid bara fanns hundra exemplar av, blev skyddade.
Dessutom skapades de första skyddszonerna.
1946 grundades den internationella valfångstkommissionen, som ska säkra valarnas bestånd.
Denna organisation förbjöd valfångst mellan 1985 och 2005.
Ändå bedrivs valfångst, huvudsakligen av japanska flottor som anger forskning som anledning, vilket av de flesta anses vara en lögn för att man ska kunna fortsätta jaga valar för köttets skull.
torsdag 20 september 2018
Test
Marabou Premium Fin 70% Hallon
Mörk choklad med hallon var god men lite tunnt med hallonsmak.
Marabou Premium Fin 70% Apelsin
Mörk choklad med apelsin både luktade & smakade mera
onsdag 19 september 2018
Internet
Ända sen jag flyttade hit,så har jag haft Telia internet i telefonkontakten,först 2mbits/s i några år & sen hela 8mbits/s,fast fick aldrig mer än 5-6mb/s för jag bodde för långt bort från stationen.
Efter en mätning,5,7mbits/s med 0.87mbits/s i uppladdning.
Men i somras fick jag fiber inkopplat,med internet.tv & telefon.
Nu blev det lite skillnad,118mbits/s & nästan samma i uppladdning )
Så över 110mbits snabbare..det gör skillnad det,när man ska kolla mailen ;)
tisdag 18 september 2018
måndag 17 september 2018
Projekt Pete del 6
Fick lagat lite mer rost på Pete.
Först fick jag ta loss dörrsidan
Den hade lite isolering på sig,det dämpar nog vägljudet lite.
Lite rostigt..
Kapade bort det dåliga.
Svetsade dit ny plåt.
Färdigt spacklat & målat )
söndag 16 september 2018
lördag 15 september 2018
Veckans retro
Brålanda är en tätort i Vänersborgs kommun i Dalsland.
Tätorten är belägen cirka 24 kilometer norr om Vänersborg.
I Brålanda finns en stor spannmålssilo som utvisar att det är centralorten för landsbygden på Dalboslätten, slättområdet i södra Dalsland ned mot Vänern.
Genom Brålanda går E45.
Brålanda kyrka ligger dock cirka 1 km norr om tätorten helt nära europavägen och vid Frändeforsån.
Historia
Orten växte snabbt till sedan järnvägen drogs fram genom Dalsland på 1870-talet.
Orten kan sägas vara ett typiskt järnvägssamhälle som växte upp kring en järnvägsstation.
Järnvägsstationen är dock nerlagd och hotades på 1970-talet av rivning.
Brålandaborna motsatte sig dock kommunens beslut och stationen används idag som umgängeslokal och bostäder.
Brålanda är beläget i Brålanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Brålanda landskommun där för orten 23 maj 1923 inrättades Brålanda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956.
Sedan 1974 ingår Brålanda i Vänersborgs kommun.
Tätorten är belägen cirka 24 kilometer norr om Vänersborg.
I Brålanda finns en stor spannmålssilo som utvisar att det är centralorten för landsbygden på Dalboslätten, slättområdet i södra Dalsland ned mot Vänern.
Genom Brålanda går E45.
Brålanda kyrka ligger dock cirka 1 km norr om tätorten helt nära europavägen och vid Frändeforsån.
Historia
Orten växte snabbt till sedan järnvägen drogs fram genom Dalsland på 1870-talet.
Orten kan sägas vara ett typiskt järnvägssamhälle som växte upp kring en järnvägsstation.
Järnvägsstationen är dock nerlagd och hotades på 1970-talet av rivning.
Brålandaborna motsatte sig dock kommunens beslut och stationen används idag som umgängeslokal och bostäder.
Brålanda är beläget i Brålanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Brålanda landskommun där för orten 23 maj 1923 inrättades Brålanda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956.
Sedan 1974 ingår Brålanda i Vänersborgs kommun.
fredag 14 september 2018
torsdag 13 september 2018
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)